LIBERAL ASPEKT
I höst måste alla skolor, enligt lag, ha en skolbibliotekarie. Det är en del av regeringens paket med satsningar på barns läsning, och visst kan det tyckas lovvärt att betona bibliotekariens roll och att ett rum med böcker inte är samma sak som ett skolbibliotek.
En stor utmaning är dock att det redan innan rådde bibliotekariebrist. Ibland när politiker vill få till tätare bemanning, och anställa många fler inom vissa yrkesgrupper, kan det låta som att det finns mängder av examinerade sjuksköterskor, lärare eller bibliotekarier redo att rycka in. Så är förstås aldrig fallet, särskilt inte när det gäller yrken som kräver flera års studier.
Bibliotekariebrist beror sannolikt till stor del på att det är ett olönsamt yrke att utbilda sig till. Enligt en rapport från Saco handlar det om en livslön brutto som är 11 procent lägre än för de som börjar jobba direkt efter gymnasiet. Lång studietid med offentlig sektor som i princip enda arbetsgivare efter examen är tyvärr ett recept på en utbildning som inte lönar sig.
År 2021/2022 examinerades 287 bibliotekarier enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer. År 2020 fanns 6 400 förvärvsarbetande bibliotekarier i Sverige.
De har alltså att bemanna alla de 4 670 skolenheter som finns i grundskolan, enligt Skolverkets siffror, och de omkring tusen gymnasieskolorna.
De goda nyheter för den som ändå väljer att utbilda sig till bibliotekarie är att arbetslösheten är låg, de har stora möjligheter att välja och vraka mellan tjänster – särskilt nu med den nya lagen.
Frågan är hur attraktiva många av skolbibliotekstjänsterna är. Eftersom det inte ger något vidare klirr i kassan, är det rimligt att anta att de som väljer att utbilda sig till bibliotekarie ofta brinner för yrket. Då kanske det inte är särskilt lockande med en kombinerad tjänst som bibliotekarie och vaktmästare.
Liknande upplägg förekommer i flera jobbannonser från skolor som försöker anställa till hösten, rapporterar SVT (28/6). Vissa söker bibliotekarie kombinerat med studie- och yrkesvägledare eller kommunikatör. Andra försöker fylla en tjänst på ynka 10 procent. Skolminister Lotta Edholm (L) rekommenderar istället skolor att försöka dela en bibliotekarietjänst mellan sig.
Lagstiftningen bygger på goda ambitioner, men frågan är om det blir alldeles för stelbent att kräva att alla skolor – oavsett förutsättningar, och närhet till folkbibliotek – ska ha ett eget bemannat bibliotek. Barn ska ha tillgång till böcker, och entusiasmeras att läsa. Om märkliga kombinationstjänster gör att färre lockas till bibliotekarieyrket blir förutsättningarna för det sämre, i strid med de goda ambitionerna.