Har regeringen gett upp inför kommunkrisen?

Skattepolitik2020-06-13 05:00
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL ASPEKT

InvĂ„narna i ÖsterĂ„ker i Stockholms lĂ€n betalar 29 kronor och 18 öre i kommunalskatt för varje intjĂ€nad hundralapp. I Dorotea i VĂ€sterbotten Ă€r nivĂ„n istĂ€llet 35 kronor och 15 öre. Ett typiskt hushĂ„ll i ÖsterĂ„ker fĂ„r dĂ€rmed behĂ„lla runt 30 000 kronor mer om Ă„ret Ă€n i Dorotea.

Skillnaden beror inte frĂ€mst pĂ„ olika prioriteringar – Ă€ven om uppenbart skatteslöseri och mĂ€rkligheter ocksĂ„ förekommer pĂ„ sina hĂ„ll – utan pĂ„ olika förutsĂ€ttningar. En redan svag arbetsmarknad i delar av landet, exempelvis Norrlands inland, förstĂ€rks av demografiska faktorer. NĂ€r kommunalskatten höjs för att rĂ€dda skolan eller Ă€ldrevĂ„rden försĂ€mras incitamenten att arbeta ytterligare.

Höga skatter Ă€r skadliga i sig, men kan leda till en negativ spiral dĂ€r företag i utsatta kommuner fĂ„r allt sĂ€mre villkor att vĂ€xa och anstĂ€lla. Som tidigare statssekreterarna Sören HĂ€ggroth (S) och Dan Ericsson (KD) skriver i Dagens SamhĂ€lle (1/6) riskerar coronapandemins efterverkningar dessutom att göra klyftan mellan kommuner Ă€n större. En lĂ„gkonjunktur med kraftigt ökad arbetslöshet drabbar de kommuner som redan hade smĂ„ marginaler Ă€nnu hĂ„rdare. 

HĂ€ggroth och Ericsson föreslĂ„r i sin rapport “UtjĂ€mning av kommunalskatterna” för Kommuninvest införandet av ett smĂ„kommunstillĂ€gg, dĂ€r kommuner med fĂ€rre Ă€n 10 000 invĂ„nare skulle fĂ„ ett höjt statsbidrag pĂ„ 12 miljoner kronor om Ă„ret.

Det vore sĂ€kert vĂ€lkomna pengar. Men dels kan man invĂ€nda att en del kommuners svaga ekonomi inte alltid handlar om att de Ă€r just smĂ„, utan om gleshet, avstĂ„nd till större tĂ€torter och demografiska faktorer. GrĂ€nsen pĂ„ 10 000 Ă€r ocksĂ„ godtycklig: gĂ„r det sĂ€kert att sĂ€ga att Gnosjö i SmĂ„land – med ett invĂ„narantal pĂ„ 9 700 och en arbetslöshet under rikssnittet – har större nytta av pengarna Ă€n Strömsund i JĂ€mtland, som har 11 700 invĂ„nare och nĂ€stan dubbelt sĂ„ hög arbetslöshet som Gnosjö? 

Framför allt Ă€r det, som HĂ€ggroth och Ericsson sjĂ€lva verkar inse, att varken 12 miljoner eller för den delen ytterligare miljarder i statsbidrag kommer att lösa de strukturella problem som mĂ„nga kommuner stĂ„r inför. Sverige skulle behöva ta ett helhetsgrepp kring det som kan sammanfattas under begreppet “kommunkrisen”. 

Det handlar om ökad regionförtĂ€tning, att knyta ihop fler delar av landet genom förbĂ€ttrad transportinfrastruktur, om incitament för kommunsammanslagningar och utbildningssatsningar. Mekanismer mĂ„ste komma pĂ„ plats för att trycka ner skattenivĂ„erna i utsatta kommuner och det kommunala utjĂ€mningssystemet mĂ„ste reformeras sĂ„ att det varken uppmuntrar onödiga utgifter eller bestraffar tillvĂ€xt. 

SĂ„ kallade asymmetriska kommunmodeller, dĂ€r vissa kommuner kan vĂ€lja bort viss verksamhet, mĂ„ste utredas i detalj. SocialförsĂ€kringssystemen mĂ„ste reformeras sĂ„ att de uppmuntrar rörlighet Ă€ven geografiskt. 

Det Ă€r ingen lĂ€tt uppgift att vĂ€nda utvecklingen, men efter att regionreformen gĂ„tt i stöpet verkar regeringen Ă€rligt talat inte ens försöka. Fler statsbidrag kastas efter problemet sĂ„ att man slipper ta tag i de svĂ„ra frĂ„gorna. Man undrar om det beror pĂ„ att det frĂ„n Rosenbad Ă€r betydligt nĂ€rmare till ÖsterĂ„ker Ă€n till Dorotea. 

GOTLÄNNINGEN

Texten kommer frÄn GotlÀnningens ledarsida, Äsikterna Àr skribentens egna.