Ambulanshelikopter lyfter från helikopterplattan vid Visby lasarett.
LIBERAL ASPEKT
Om staten tar ett större ansvar för hälso- och sjukvården skulle man kunna uppnå en högre grad av likvärdighet och bättre kvalitet. Det menar Vårdansvarskommittén som lämnade över sitt slutbetänkande till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) den 2 juni.
Sedan 2023 har kommittén haft i uppdrag att se över sjukvårdens organisation och styrning och utreda ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap. När den nu lämnar sina förslag finns det dock inte med något om att regionerna ska lämna över huvudmannaskapet. Däremot bör staten enligt utredaren få större kontroll över vissa områden. Till exempel när det kommer till kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatri samt luftburen ambulanssjukvård. Inom flera av dessa områden ser tillgängligheten och möjligheten för medborgarna att få vård och behandling väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Där finns alltså en stor förbättringspotential.
“Det är tydligt att det finns utrymme för att utöka den statliga styrningen av hälso- och sjukvården”, sa sjukvårdsministern i samband med att hon tog emot betänkandet.
Om och när något sådant kan ske är dock oklart. Ankarberg Johansson och hennes kristdemokrater är tillsammans med SD de enda partierna som drivit på för ökad nationell styrning i vården. Övriga partier vill att regionerna behåller makten. Och inte undra på det. Regionerna är en köttgryta för många partier och sjukvården är dess mest omfattande uppdrag.
Att det nu ändå förhoppningsvis tas steg mot en större nationell samordning och därmed högre geografisk jämlikhet är i alla avseenden utmärkt. Likhet inför vården är en rättighet.