Hur mår svensk arbetsmiljö när över 46 000 är utmattade

Allt fler drabbas av stressrelaterad ohälsa och klarar inte av att gå till sitt arbete. ”Att komma till rätta med det kräver betydligt mer än ett nytt medicinskt namn på utmattning”, skriver Malin Lernfelt.

Allt fler drabbas av stressrelaterad ohälsa och klarar inte av att gå till sitt arbete. ”Att komma till rätta med det kräver betydligt mer än ett nytt medicinskt namn på utmattning”, skriver Malin Lernfelt.

Foto: Christine Olsson/TT

Sjukdomar och tillstånd2025-03-25 07:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL ASPEKT


Diagnosen utmattning ska bytas ut och ersättas av något tydligare. Frågan är dock om inte svaret på den omfattande stressrelaterade ohälsan ligger i arbetslivets utformning snarare än hos de drabbade individerna. 

Om knappt tre år införs WHO:s uppdatering av diagnossystemet International Classification of Diseases, i vården. I samband med det kommer diagnosen utmattningssyndrom, som bara används i Sverige, att försvinna. Vad som ersätter den är oklart. Någonting måste det bli. För bara för att den som plötsligt får panikattacker, minnesförlust och yrsel inte längre kan få veta av doktorn att hon eller han lider av utmattning, betyder det inte att människor kommer att sluta drabbas av allvarliga stressrelaterade symtom. 

Siffror från Försäkringskassan visar också att det aldrig tidigare varit så många utmattade som under 2024. 2019 var antalet personer som var sjukfrånvarande med en stressrelaterad diagnos 34 700. 2024, fem år senare, var det drygt 46 600, alltså nästan 35 procent fler. Utvecklingen är på väg åt helt fel håll. 

Elin Lindsäter, docent i psykologi vid Karolinska Institutet, säger i en intervju i Tidningen Näringslivet (19/3) att “diagnosen utmattningssyndrom har inte utvecklats på ett sätt som har varit gynnsamt för människor. När den försvinner tvingas vi att bli bättre på att undersöka vad det verkligen handlar om”. 

Om det när utmattningsdiagnosen försvinner är dags att gå till botten med vad stressepidemin verkligen handlar om borde man inte bara syna den vårdsökande individens omständigheter närmare, utan även se över svensk arbetsmarknad. Att så många människor kraschar mentalt på och av sitt jobb är knappast en slump. Det har naturligtvis att göra med hur vi utformar våra arbetsplatser såväl organisationsmässigt som fysiskt. 

Kanske måste svenska arbetsgivare ta till sig att Linkedinsamhället med aktivitetsbaserade kontor, tusen projekt, mötesbonanza och orimliga förväntningar trots bristande resurser, gör människor sjuka. Att komma till rätta med det kräver betydligt mer än ett nytt medicinskt namn på utmattning. 

GOTLÄNNINGEN

Det här är en text från Gotlänningens ledarsida, åsikterna är skribentens.