Jag har full förståelse för att Erik Fransson på Folkbladet fortsätter att veva på angående Natura 2000-frågan. För en socialdemokrat och före detta Metall-ombudsman måste det kännas tungt att det egna partiet inte tar tydlig ställning och då får man hitta andra trådar att dra i för att ändå försvara den socialdemokratiska regionledningen.
Men, att påstå att vi i Centerpartiet inte förberett oss och inte läst in ärendet, där går du över gränsen, Erik Fransson.
Så här såg verkligheten ut.
När vi fick förslaget till remissvar stämde jag av med Björn Jansson om majoriteten var överens eller om han ville att vi skulle försöka hitta någon enighet. Jag sa då också tydligt att vi aldrig kan acceptera att man skriver att man överlämnar till regeringen att avgöra och att vi, utifrån vad ministrar från såväl Miljöpartiet som Socialdemokraterna uttalat, kommer avstyrka förslaget.
Det handlar ju inte enbart om Cementas område utan är också en kraftig inskränkning i äganderätten för många privata markägare. Jag förstod då på Björn att han inte skulle få med sitt parti på att avstyrka förslaget samtidigt som jag egentligen tror att han ville hitta en kompromiss.
På mötesdagen fick vi ett nytt förslag från den rödgröna majoriteten, men inte heller där hade man gjort sådana skärpningar som vi tyckte var nödvändiga varför vi valde att yrka avslag och motivera detta i vår reservation.
När Socialdemokraterna mer prioriterar att vara överens med MP och V i regionledningen än att lämna ett tydligt remissvar till länsstyrelsen då blir resultatet att vi står för olika uppfattningar.
Det är bara att acceptera, då hjälper ingen återremiss eller att ändra enstaka ord utan så ser verkligheten ut. I politiken har vi olika uppfattningar och värderingar på vad vi ser som bäst för samhällsutvecklingen – det är därför vi har olika partier men respekterar ändå varandra för det. Hoppas även Folkbladets ledarsida har respekt för det!