I gårdagens ledare nöjer sig inte Erik Fransson med att fritolka mina texter.
Han tar steget fullt ut och formulerar om en text av mig som han sedan argumenterar emot.
Därmed borde han inneha svenska mästerskapet i retorisk halmslöjd.
Det är kanske ett exempel på den humor jag efterlyste i den politiska debatten häromdagen? Stor komik är det i alla fall.
Att sedan Erik Fransson använder mina texter som exempel på vad alla "borgerliga debattörer" tycker och att han inte förstår skillnaden mellan att argumentera i olika sakfrågor och vara en aktiv del i ett politiskt parti är mindre lustigt.
Härmed är saken färdigdiskuterad för min del.