Inom SD är en kvinnas röst mycket mindre värd

Politiska frågor2020-03-10 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Krönika

Som av en händelse läser jag ut ”Insidan - SD-kvinnorna” av Sara Recabarren på Internationella kvinnodagen. Boken innehåller fyra vittnesmål av kvinnor som innehaft höga positioner i SD, endera på lokal eller nationell nivå. Endast en av dem, Julia Kronlid, är fortfarande aktiv i SD i dag. 

Det som förenar de tre kvinnorna som inte längre är aktiva i SD, är att de sagt ifrån. Att de anmält ekonomiska oegentligheter, försökt stärka en annan kvinna som blivit utsatt för sexuella närmanden eller satt ljus på odemokratiska strukturer. De har haft en genuin tro på sitt partis politik, men också varit måna om att saker och ting ska gå rätt till. För det har de straffats, enligt egen utsago skoningslöst. 

Alla partier har sannolikt sina lämningar av både sexuellt gränsöverskridande, ekonomiska oegentligheter och odemokratiska strukturer. Skillnaden består i vad som sker när dylikt uppdagas. Vem som får lämna, vem som hamnar i kylan. I de fall som lyfts i den här boken förefaller det alltid vara kvinnorna som råkar illa ut, männen som skyddas. Så till den milda grad att man till och med fortsätter köpa konsulttjänster av en man som döms till fängelse för att ha stoppat partipengar i egen ficka. Kvinnan som uppmärksammade fifflet, blev utsatt för hot och trakasserier. 

Utfrysningarna förefaller hela tiden ske med den högsta ledningens goda minne, så även när den tidigare europaparlamentarikern Christina Winberg petades från listan. Säga vad man vill om hennes politiska insats, men om berättelsen om hennes sorti från politiken stämmer, är det ett öde ingen förtjänar. Konspirationer, rykten, ständig osäkerhet. Privata sorger som görs till brickor i politiskt spel. 

Det sägs ofta att SD inte är ett parti som andra. Det stämmer, i så många avseenden. Synen på brottslighet och vad som krävs av folkets företrädare är en sak, en annan är att det uppenbarligen är så stor skillnad på vad män respektive kvinnor får göra i partiet. En kvinnas röst är uppenbarligen mycket mindre värd. 

Syftet med Internationella kvinnodagen är att uppmärksamma frågor som rör jämställdhet, eller kanske främst avsaknaden av den. SD är i dag ett av Sveriges största partier. Det hotar jämställdheten, på riktigt. Dels är det ett parti som organiserar både kvinnor och män, men där män om och om igen premieras på kvinnors bekostnad. Dels har SD gång på gång bekänt färg ifråga om faktiska jämställdhetsfrågor, som rätten att som kvinna bestämma över sin egen kropp, men även i frågor som berör välfärdsyrken och därmed en majoritet kvinnor. Jag kommer fortsätta göra vad jag kan för att hålla det här kvinnofientliga partiet borta från makten i svensk politik.