Radiodebatt
Hej Ingrid
Så roligt att du engagerar dig i P4, som lokalradion numera heter. Du skriver att kanalchefen under Mediedagens paneldiskussion svettas av sitt statistikrabblande om lyssnarnas önskningar. Enligt förstahandskällan, som vi som journalister går till för att belägga det vi skriver och säger, så förekom ingen svettning. För den oinvigde så handlar Ingrid Thunegards text på Gotlands Folkblads ledarsida om formatet i P4. Kritik framförs mot att det inte förekommer fördjupningar med talat material på uppemot 15 minuter utan inslag av musik. Det är helt korrekt och orsaken till att vi jobbar så i P4 i dag står att finna i lyssnarnas beteende. Fakta kring hur publiken beter sig, hämtad från lyssnarundersökningar och andra analyser av målgruppens vardag, visar att lyssningen på en direktsänd radiokanal viker kraftigt efter tre till fyra minuters tal. Då vill publiken ha musik. Därför ger vi publiken musik, och kan efter musiken fortsätta att fördjupa oss i ämnet.
”Det är att tro på sig själv och det uppdrag man har i lokalradion”, skriver Ingrid Thunegard ironiskt. På P4 Gotland tittar vi på våra lyssnarsiffror, som ökat sedan vi införde ett tydligare format. Så även om Ingrid påstår att vi förlorar lyssnare till annan kanal, så visar fakta – även här från förstahandskälla – att lyssnarna blir fler.
Hur blir det då med fördjupningen i detta korta format? Den finns i P4 i dag men ser annorlunda ut än före smartphonens intåg. På P4 Gotland arbetar varje dag ett antal journalister med att ta fram originaljournalistik, det vill säga nyheter som publiken annars inte skulle få höra talas om. För att så många av våra lyssnare som möjligt ska få ta del av dessa nyheter, presenterar vi dem spridda över hela dagen. Ofta som ett genomarbetat nyhetsinslag under morgonen som följs upp med flera röster från såväl experter som makthavare och berörda i programytorna under hela dagen och sedan sammanfattas på webben. Skulle ett sådant upplägg presenteras i en tidning motsvarar det två, kanske tre, uppslag. Det kallar vi fördjupning, gjord på ett sätt som passar vår växande publik.
Hur skall lokalradion möta kris och krig, frågar Ingrid Thunegard också. Det här är ett allt viktigare uppdrag i vårt samhälle idag, där P4 fyller en stor funktion som beredskapskanal. Och – OBS retorisk fråga! – vad är då det allra viktigaste för en beredskapskanal? Jo, att den har publiken även i vardagen. Att publiken känner till att på P4 får man information presenterad på ett begripligt och sakligt vis, att P4 är en kanal att lyssna på. Många verkar tycka det. Framför allt i P4:s särskilda målgrupp, åldersgruppen 35 till 49 år.