För ganska precis tre år sedan såldes det sista lokala ägandet av GT och GA till Norrköpings tidningar (NTM-koncernen).
Gotlänningens Tryckeri AB som funnits sedan 1884 hade därmed inte längre någon tidning i sin ägo utan lever bara kvar som denna ledarsida i Gotlands Tidningar.
De pengar man fick för aktierna i Gotlands Media (tidigare Gotlandspress) använder man dock fortfarande för publicistisk verksamhet i högsta grad vilket känns mycket bra.
Alla som läst Carl-Erik Nilssons fina bok, "Dubbe, Luft-Kalle och några till... Episoder ur gotländsk tidningshistoria" vet vilket engagemang som en gång såg till att tidningen Gotlänningen både överlevde och växte sig stark.
Bolagets aktieböcker vittnar ännu om detta engagemang där alla ägare finns antecknade och de representerar hela Gotland. Nästan varje månad på året kommer det in någon som ärvt eller hittat ett gammalt aktiebrev och undrar om det är något att spara på. Det är det absolut!
Så har ni gamla Gotlänningen-aktier, hör av er till mig så ska ni få ett exemplar av Carl-Erik Nilssons bok som "aktieutdelning". (Aktiebreven ser ut som på bilden).
I dag ligger ägandet av de gotländska tidningarna som bekant i Norrköping. Varje gång jag läser en sirligt införd notering i aktieboken där en gotlänning på 1950-talet betalade 50 kronor för att värna sin lokaltidning känner jag både vemod och sorg över att dessa eldsjälar inte längre äger någon tidning.
Däremot är det glädjande att vi fortfarande har två tidningar på Gotland, inte alls någon självklarhet och utan det statliga presstödet skulle det inte vara så. Och om inte Norrköping hade köpt tidningarna skulle det med stor sannolikhet inte heller finnas två tidningar på ön.
Så både samordningen och ett starkt ägande är förutsättningarna som gäller i dag.
Men det där individuella och ideologiska engagemanget för lokaltidningen, det är något som vi snart förlorat och som är värt så mycket. I dag handlar även tidningsutgivning om affärer i första hand och därför blir just de gamla aktiebreven en fin påminnelse om att det ändå lever kvar, om än bara som delägande i ett bolag utan tidning.
Nästa helg ordnas Dinner Safari i Visby. Det är organisationen Round Table som för sjunde året syr ihop en kväll där hundratals middagar äger rum samtidigt runt om i Visby. När efterrätten är avklarad samlas alla för en gemensam fest i någon lokal i stan.
Det är femte gången jag ska vara med och jag kan lugnt säga att det är lika roligt varje gång. Att få en adress utan att ha en aning om till vem man ska hem och äta, duka upp en rätt och inte veta vem det är som ska komma och sätta sig vid bordet, det är sjukt roligt.
En biljett till detta evenemang borde erbjudas alla inflyttade i Visby under året, bättre välkomnande går inte att få. Dessutom går intäkterna till välgörande ändamål.
Trevlig helg!