Visioner och förhoppningar på det kommande året 2007

Politik2006-12-30 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu är det tredje året som jag sammanställer nyårskrönikan på den här sidan. Traditionsenligt, om man nu kan kalla tre gången för det, har jag samlat några utdrag från det gångna årets ledare. De behandlar en del av mina hjärtefrågor och förhoppningsvis har de skapat debatt och eftertanke, men de får heller inte glömmas bort. Frågorna tillhör nämligen framtiden och därför kommer jag att debattera dem även under det nya året. Visioner och förhoppningar får aldrig slockna. Läs, fundera och bilda Dig en egen uppfattning. Gott Nytt År!Uppvärmda gräsplaner
Många fotbollslag på fastlandet är trötta på att spela på så kallat konstgräs. Detta skall vi utnyttja och marknadsföra Gotland som en ö med goda träningsmöjligheter på fina gräsplaner i lugn miljö. Utan att vara alltför tekniskt bevandrad tror jag att det skulle kunna anläggas uppvärmda naturgräsplaner både i Visby, Roma, Hemse och Slite. På de tre förstnämnda orterna kunde spillvärmen från ishallarna tas tillvara och i Slite finns redan planer på att utnyttja Cementas överskottsvärme. Naturligtvis skall gräsbevattningen ske med renat avloppsvatten.
Lägg därtill den upprustning och utbyggnad av Slite semesterby som den nya ägaren utlovat tillsammans med planerna på en simbassäng. Vilket oslagbart koncept och segermål för Gotland: Spel på grönt naturgräs en stor del av året, bekvämt logi i lugn miljö med havsutsikt och rekreation i en ny simhall. Till detta kanske också lite skridskoåkning i den nya ishallen.

Klottret skall stoppas
Klottervågen fortsätter att dra fram över Gotland och allt från papperskorgar till skyltar, bänkar och husfasader drabbas. Jag tror inte att inrättande av officiella klotter- och graffitiväggar löser problemen. Det verkar nämligen som det är den illegala skadegörelsen som är förövarnas viktigaste drivfjäder. Dessutom är det enligt min mening en klar skillnad på graffiti och klotter. Det förstnämnda är vad jag förstår trots allt en konstform, medan klotter är ren skadegörelse.
Enda förutsättningen för att få en förbättring till stånd är att förövarna ringas in och motiven klarläggs. Detta är en polisär sak, men polisen måste få hjälp av allmänheten med tips om iakttagelser. Nu har vi faktiskt fått nog, låt oss därför alla hjälpas åt att få stopp på förstörelsen!

Vattenfrågan måste lösas
I Sverige har vi hittills varit vana vid att ha obegränsad tillgång till rent dricksvatten. Egentligen behöver en människa bara 50 liter vatten per dygn för att dricka, laga mat, tvätta och sköta personlig hygien. I västvärldens industriländer använder vi flera hundra liter vatten per person, men då använder vi ohämmat livsmedlet rent dricksvatten till biltvättar, bevattning, industriprocesser med mera. Med tanke på detta är det märkligt att vi i Sverige inte kommit längre när det gäller alternativa lösningar på vattenanvändning.
Lika märkligt är det att den gotländska kalkindustrin tillåts att pumpa ut miljontals kubikmeter grundvatten från kalkbrotten direkt i havet. Nog borde detta vatten kunna användas till bland annat bevattning och industriprocesser. Dessutom kan man förvånas över att det ständigt beviljas bygglov för nya fastigheter i områden med konstant vattenbrist. För oavsett om det handlar om vatten från kommunalt ledningsnät eller egna brunnar är det ju till sist ändå samma grundvatten det handlar om.

Spara fler grönområden
För tillfället är det väldigt populärt med så kallad förtätning av stadsbebyggelsen i Visby. I vissa fall kan det vara positivt, men här gäller det verkligen att tänka till om de framtida konsekvenserna innan beslut tas.
Även i en småstad behövs grönområden och nybyggnation i redan hårt exploaterade kvarter ställer direkt till problem. Bland annat när det gäller biltrafik och parkeringsytor. Det känns ibland som dubbla budskap när beslutande myndigheter ena stunden pratar om att minska biltrafiken innanför murarna och nästa stund beviljar bygglov för nya flerfamiljshus där.

Nollgräns är det rätta
Var tredje förare i olyckor med dödlig utgång är påverkad alkohol eller droger och över 14 000 onyktra körningar görs varje dag i Sverige. Huvuddelen av rattfylleribrotten har hittills begåtts av män, men på senare år har en tydlig ökning noterats bland kvinnliga bilförare. Bland alkoholpåverkade förare inblandade i svåra trafikolyckor toppas statistiken av åldersgruppen 15 till 24 år.
I Sverige har vi en gräns för rattfylleri på 0,2 promille, men många länder i Europa har betydligt högre gräns. EU strävar efter en harmonisering av promillegränsen i alla medlemsländerna och då finns en risk att Sverige kan tvingas höja gränsen. Detta är i så fall ett steg i helt fel riktning, för det enda rätta är naturligtvis nollgräns.
När det gäller frågan om alkohol och trafik är budskapet glasklart: Det hör inte ihop och det är en attityd som föräldrar och vårdnadshavare måste plantera in hos barn och ungdomar långt innan körkortsåldern uppnås.

Utbildning för framtiden
Kommer huvuddelen av dagens gymnasieungdomarna att i framtiden sysselsätta sig inom den sektor man som 16-åring valt? Kanske valet blev en trendig linje fastän det förmodligen inte finns några arbetstillfällen inom denna bransch. Visserligen ska man ha sina drömmar när det gäller speciella jobb, men verklighetens arbetsmarknad kan vara en annan.
Vad som är glädjande är att det verkar vara en omsvängning på gång när det gäller statusen på de olika gymnasieprogrammen. De så kallade yrkesinriktade programmen profilerar sig allt mer och det är mycket bra för Gotland och hela Sverige. Många av framtidens jobb finns säkert bland dessa utbildningar, för oavsett hur arbetsmarknaden svänger måste vi alltid bygga och underhålla hus, transportera varor, vårda sjuka och äldre och så vidare. Förmodligen kommer de flesta elever som väljer dessa program att kunna gå direkt från avslutade studier till ett arbete.