Välfärd handlar inte i första hand om driftsform, utan om välfärden i sig. Vad god välfärd är kan dock vara svårt att definiera. Klart innefattar den exempelvis inte missförhållanden på äldreboenden eller långa vårdköer. Sedan är det i högsta grad individuellt vad som anses önskvärt. Därför har privata alternativ en funktion att fylla.
Vad som sker i och med den kritikerstorm mot privata bolag som verkar inom välfärdssektorn är inte bara ett åsidosättande av strävan efter god välfärd, utan även ett hot mot valfriheten.
Den enskilde medborgaren måste stå i centrum. I själva verket handlar valfrihet inom vård och omsorg om att flytta över en större del av makten till medborgarna. För att det ska skapas förutsättningar för inflytande krävs reell valfrihet, till exempel genom så kallat kundval, där pengarna är kopplade till den enskilde. Möjligheten att välja påverkar omsorgen och vården.
I och med att den som behöver omsorg kan välja bort de alternativ som inte är tillräckligt bra skapas incitament till förbättring. Således finns ett egenvärde i att fler aktörer verkar på en marknad. Det stärker medborgarens makt gentemot staten.
En farsot som sprids är sammankopplingen mellan privatiseringar och bristfällig kvalitet. Ondskan stavas riskkapitalbolag och den värsta synden är vinstmaximering.
LO-kongressen fastslog nyligen att det inte ska gå att plocka ut vinster ur verksamheter inom vård, skola och omsorg. Socialdemokraterna är däremot splittrade i frågan. Samtidigt tycks allt för få borgerliga politiker stå upp för det faktum att vinst inte är någonting fult.
För att försöka förstå den upprördhet som riktas mot vinsterna krävs en förnimmelse av en klassisk politisk stridsfront mellan socialism och kapitalism. I dagens politiska landskap går skiljelinjen mellan nya moderater och otydliga socialdemokrater dold under mittenpolitikens utflytande bläck.
De borgerliga har insett att välfärden är en viktig fråga för det svenska folket och fler och fler anhängare av socialistisk idétradition har förstått att valfriheten värderas högt.
Kvar blir bråket om vinst, som ryckt ur sitt sammanhang.
En aspekt av hur vinstdrivande verksamheter fungerar är att vinsten möjliggör en buffert för tider då det går sämre. Vinstintresse behöver inte utmanövrera alla andra intressen, så som att skapa en välfungerande verksamhet.
Snarare skapas motivation, en positiv drivkraft, att arbeta för den enskildes bästa på ett effektivt sätt.
En förutsättning för det är dock svar på hur det ska gå att garantera att det inte förekommer missförhållanden på äldreboenden eller långa vårdköer. Utan att tumma på medborgarnas makt.
Det vore dock naivt att inte göra skillnad på privata företag med vinstintresse och hänsynslös råkapitalism där marknaden blir viktigare än människan. Kundvalet är ett exempel där medborgarna själva sorterar ut omoralen. Fixeringen vid vinst måste upphöra och ge utrymme för strävan efter en god välfärd där individen har inflytande genom valfrihet.