Vilken bostadsmarknad ska vi välja?

Politik2013-12-12 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vi har brist på hyreslägenheter i Sverige, så är fallet även på Gotland. Det finns debattörer, däribland professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck, som menar att det är hyreskontrollens fel.

Med hyreskontroll syftar man på vårt system med kollektiva hyresförhandlingar mellan hyresvärdarna och Hyresgästföreningen. Deras recept är att ersätta dagens system med marknadshyror och man menar att det är avgörande både för att utnyttja det existerande bostadsbeståndet mer effektivt och för att få igång nyproduktionen av hyreslägenheter.

Regeringens särskilde utredare i Hyresbostadsutredningen, Per Anders Bergendahl, anser att avsaknaden av ägarlägenheter, hinder för uthyrning, bruksvärdessystemet och de kollektiva hyresförhandlingarna är något vi kört fast i.

Bergendahl menar vidare att dagens system påminner om planekonomi. Prissystemet är satt ur spel, köerna är långa, lägenheter fördelas efter kötid och vissa andra kriterier. Det offentliga har en stor roll och stora bostadsområden är i dåligt skick. Till sist menar han också att ekonomin tar skada av dagens system.

Bruksvärdeshyror

Hyresgästföreningen förhandlar med de allmännyttiga bostadsbolagen och de privata hyresvärdar som är med i Fastighetsägarna. Det är totalt 90 procent av Sveriges 1,5 miljoner hyresrätter och över tre miljoner hyresgäster.

Det är alltså det systemet man vill ersätta med marknadshyror. Tyskland brukar hållas fram som ett lysande exempel och i Tyskland förs just nu en intensiv debatt om hur en ”hyresbroms” ska utformas för att mildra de dramatiska hyreshöjningarna.

Även de ivrigaste förespråkarna för marknadshyror inser att det kan finnas nackdelar med renodlade marknadshyror trots att man tror att bostadsbristen skulle lösas. De svagaste på bostadsmarknaden får det ännu svårare, de med små inkomster och ungdomar.

Social housing

Då är lösningen det som kallas social housing.

Social housing har fyra utmärkande drag:

• Hyreslägenheter som genom lagar och regler är undantagna från den ordinarie bostadsmarknaden

• Det får ett offentligt finansiellt stöd

• Det ägs av icke vinstdrivande företag

• Det är en samhällelig insats riktad mot vissa grupper (resurssvaga), det är ett kategoriboende även om kategorierna kan vara flera. Och det är ett sätt att fördela bostäderna till dessa grupper.

Samtliga länder med marknadshyror har tvingats att skapa social housing för att klara bostadsförsörjningen till breda grupper.

För alla

Låter det tilltalande? Kommer det att lösa dagens problem? Kommer det att underlätta för familjer med små inkomster eller för unga vuxna? Jag tycker inte det och jag tror inte det.

Jag vill inte se en sådan utveckling i Sverige. Sverige, Tjeckien och Lettland saknar ett speciellt bostadssystem för låginkomstgrupper. Det ska vi vara stolta över. Vi ska ha bostadsområden för alla.