LEDARE
19 680 kronor.
Det är snittlönen för en medlem i fackförbundet Kommunal.
Jag tycker det är värt att reflektera över denna summa, inte bara för att det är den nivå samhället anser rimlig för dem som jobbar i det som vi allt som oftast lyfter som det viktigaste av allt: välfärdens kärna.
Utan också som en påminnelse till alla de välbärgade svenskar som nu går samman i upprop om att ”vi” inte vill ta emot fler skattesänkningar, ”vi” har fått nog, pengarna borde gå till annat.
Jag har full förståelse för att man tycker att det femte jobbskatteavdraget är onödigt och att detta utrymme borde satsas på att stärka välfärden. Men förutom att man inte inser mekanismerna i att sänka skatten på arbete (och att regeringen fortfarande misslyckats med att förklara detta tydligt) så är inställningen, enligt mig, inte så lite nedlåtande. Inte mot mig eller andra som har en månadslön som vida överstiger en Kommunalare, utan mot just dessa grupper för vilka en extra månadslön per år betyder om inte allt, så mycket.
Enligt Svenskt Näringsliv har skattetrycket minskat med 7 procentenheter sedan år 2000, från cirka 51 procent av BNP till 44. Under samma period har skatteintäkterna ökat med 500 miljarder kronor, varav mer än hälften kvarstår även om man räknar bort inflationen.
Med tanke på det totala antalet skatter och den summa de tillsammans ger till staten blir det än mer märkligt att de rödgröna tillsammans med Sverigedemokraterna är beredda att bryta upp hela det finanspolitiska ramverket för att förhindra en höjning av brytpunkten för statlig skatt med en tusenlapp.
Den allra största skatteintäkten kommer via ”sociala avgifter” (arbetsgivaravgiften), det vill säga det som företagen betalar för sina anställda, utöver lönen. Totalt cirka 30 procent av lönesumman.
Arbetsgivaravgiften består av 15 olika skatter som på olika sätt går till våra gemensamma välfärdssystem. De är i alla fall utom ett kopplade till att vi får något tillbaka, som pension, sjukförsäkring med mera. Men den allmänna löneavgiften ger varken företagen eller den anställde något tillbaka, den är ren skatt på att ha anställda. Men om denna finns ingen större diskussion.
Insikten om vilka skatter staten får in via anställda och företag är i stora delar liten. Vi ser dem aldrig och de är sällan eller aldrig definierade på lönespecar och kvitton. Av någon anledning redovisas momsen, en av många olika sorters skatter.
Vi hade helt klart haft en annan diskussion om skattetryck och berättigandet av alla olika sorters skatter om vi som privatpersoner själva skulle betala in dem varje månad.
Det kanske skulle kosta mer än det smakar men vi borde oftare ha i åtanke att det är skillnad på skatt och skatt.