En 14-årig flicka blev våldtagen av en 15-årig skolkamrat. Många minns säkert uppmärksamheten kring händelsen för ett par år sedan där nästan hela staden ställde sig på gärningsmannens sida. Flickan kände sig till slut tvingad att flytta med sin familj.
Amanda Ögren visade sig vara den 14-åriga flickans enda vän efter våldtäkten. Hon är nu en av dem som är nominerade till Årets Svenska Hjältar-galan som ordnas av Aftonbladet.
Våldtäkt är ett brott som av någon anledning skapar mer diskussion om och skuldbeläggning av offren än gärningsmännen.
Förra året anmäldes 2 990 våldtäkter mot barn och unga under 18 år, ändå räknar man med att bara var tionde våldtäkt polisanmäls.
Många anser att våldtäktsmän förtjänar dödsstraff. Men då tänker man kanske också på en våldtäktsman som ligger och lurar i parken, en helt okänd gärningsman som överfaller ett slumpvis utvalt offer. En gärningsmannaprofil som inte är den vanligaste när det handlar om våldtäkt. Istället handlar det oftast om en person som är bekant med sitt offer.
Och då blir själva skuldfrågan, och kravet på hårda straff, inte lika självklart.
Var det verkligen en våldtäkt? Hade de inte dansat och hånglat under kvällen? Hade hon inte sagt att hon var lite kär i honom? Hon gick ju med honom hem, vad trodde hon?
Det finns alltid en hel del om och men som ska beaktas innan det står klart att det verkligen var en våldtäkt.
Diskussionen om hur tydligt ett nej måste vara är intressant. I Twitter-flödet kring ämnet "prata om det" diskuterades det livligt med anledning av Assange-fallet. Mest kvinnor berättade om sina egna erfarenheter från när de haft sex fast de egentligen inte ville. En viktig diskussion som gav uppmärksamhet och bättre argument för många kvinnor att vara tydligare, ta sina egna behov mer på allvar.
Detta handlar inte om våldtäkt men är intressant med tanke på diskussionen "jag förstod inte att hon inte ville".
Ett gränsland vi behöver prata om.
Men än lever myten att kvinnor anmäler män för våldtäkt som hämnd. Att det är hur lätt som helst att få en man dömd för våldtäkt, det krävs inga bevis, det är bara att anmäla så kan man förstöra en oskyldig mans liv på ett kick.
En av kommentarerna till artikeln om hjälten Amanda Ögren på Aftonbladets webbsajt, illustrerar detta. En kille berättar att han varit med om något som "juridiskt" var en våldtäkt: "... jag vaknade upp med en okänd tjej och vi hade haft "sex" (---) jag har varken haft eller har någon form av negativa känslor efter det. Snarare "vad fel det kan gå när man dricker för mycket, haha". Lite intressant att man kan uppleva samma händelse så olika. Är det individuellt? Manligt/kvinnligt?".
Så nog behövs det pratas mer om det.
Mycket mer.