Vem vågar ta strid med länsstyrelsen?
Foto: CHARLES REX ARBOGAST
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Länsstyrelsen tvår sina händer. Länsstyrelsens miljöhandläggare Lena Kullander sade:
- Det finns inga skriftliga beslut eller avtal om något sådant. Det påståendet är främmande för oss.
I framtiden måste man fråga sig: "Måste jag spela in vad länsstyrelsens tjänstemän säger?"
Även i den affär som (före detta) landshövdingen Marianne Samuelsson stupade på måste man fråga sig i vilka ärenden länsstyrelsen egentligen var ute. Den har ställts långt utanför Gotlands gränser.
Hur kom det sig att anläggningar vid Max Hanssons hem granskades med sådan inlevelse? Har det något att göra med hans tidigare konflikter med just länsstyrelsen?
I tidningen Metro har idéhistorikern och författaren Johan Norberg skrivit om affären under rubriken "Byråkrati gav Samuelssons särbehandling". Han konstaterar:
"Många och snåriga regler ger beslutsfattare mer makt eftersom de väljer vilka som ska särbehandlas. Ibland är särbehandlingen negativ. Alla som har hamnat i onåd hos en handläggare vet att de kan göra livet surt för en.
Så var det nog denna gång. Länsstyrelsen blockerade en expansion av Hanssons kontor i Visby och han tog strid. Då inleddes trakasserierna. Väntetiderna utökades och byråkraterna började plötsligt bråka om gamla privata byggen som inte var tillståndspliktiga när de uppfördes."
För ett par veckor sedan skrev GA om en konflikt i Helgumannens fiskeläge på Fårö. Markägarna menade att ett köp av två av bodarna inte gått formellt riktigt till. Därför hade de sagt upp bodägarens rätt att använda marken. Bodägaren Arvid Olofsson avsåg flytta bodarna.
Nu vill länsstyrelsen byggnadsminnesförklara fiskeläget. Bodarna får därför inte rivas och flyttas.
Jag vet inte vad rättsläget är när bodägaren varken får nyttja marken eller flytta bodarna. Är det bara att lämna över nycklarna och betrakta sin egendom som konfiskerad?
Men jag måste fråga mig om det är en slump att bodägaren Arvid Olofsson är samma Arvid Olofsson som jag själv tidigare skrivit om. När länsstyrelsen ville ha delar av hans mark vid Fardume träsk till naturreservatet Träskvidar så tog han strid. Den har tagit många år. Strax före sommaren hävde regeringen det avverkningsförbud som länsstyrelsen ålagt Olofsson. Nu drabbas han istället av fiskebodsflyttningsförbud.