Om man följer webbdebatten på helagotland.se lär man snart känna de flitiga debattörerna. Men efter gårdagens GA-artikel om konflikten mellan företaget Leva kungslador och SAC Syndikalisterna dök det plötsligt upp en massa nya debattörer som jag inte kände igen. Och som en man ställde de obekanta upp på Syndikalisternas sida, mot företaget.
Jag känner lukten av en kampanj. Och i en sådan drar sig inte Syndikalisterna för att använda betydligt grövre tillhyggen än anonyma inlägg på nätet.
Jag lämnar den arbetsrättsliga konflikten åt sidan. Konstaterar bara att SAC:s krav tycks orimliga när det handlar om en konflikt om två tilltänkta sommarjobbare.
Frågan är hur SAC Syndikalisterna ibland väljer att driva sina krav.
En uppmärksammad konflikt är den mellan SAC och Berns i Stockholm. En konflikt som till slut fick Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare, att ta bladet från munnen i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Under rubriken "Staten måste stoppa syndikalisternas maffiametoder". Hon skrev bland annat:
"Berns är det senaste exemplet på hur syndikalisterna försöker att pressa pengar av företag genom hot och trakasserier."
Hur det kan gå till beskrev Sanna Rayman på SvD:s ledarsida:
"SAC har det bekvämt ordnat. De kan luta sig tillbaka och invänta Syndikalistiska ungdomsförbundets ’solidariska’ ingripanden i olika konflikter som är SAC:s. Det är i allra högsta grad problematiskt eftersom det skapar en rädsla också för SAC, som i sin tur kan avfärda alla anklagelser eftersom ungdomsförbundet är fristående, även om man samarbetar frekvent och flitigt.
SUF:are vandaliserar SD-partilokaler. SUF:are skickar illa förtäckta hot till Berns VD, Yvonne Sörensen, om att Berns ska hålla stängt ’för er och era gästers bästa’, mejl där de i någon bisats lägger till att de inte själva är medlemmar i SAC."
Företagen försätts i blockad och SAC:s aktivister vaktar ingångarna. Kunderna skräms bort. Ibland på plats. Ibland varnas de i förväg.
Och om företagaren ringer polisen när SAC antastar kunderna? Då tar Syndikalisterna ut en avgift.
I ett fall som Ekot avslöjat pressades företagaren på 10 000 kronor extra, för varje gång som han ringde polisen.
I en Ekointervju från 9 juni i fjol bekräftar SAC:s Ruben Tastas-Duque denna praxis. Från deras utgångspunkter blandar polisen sig i en konflikt på arbetsmarknaden. Och då blir det böter. Tror i mig inte kan ni höra det här:
http://tinyurl.com/sacstraffar
För Leva kungsladors skull hoppas jag naturligtvis på en smidig lösning av konflikten. Men jag tror inte att det är det som Syndikalisterna vill ha. Här handlar det om politik och PR.
Enligt Nationalencyklopedin är syndikalismen en "utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och centralism i alla dess former och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal".
Vidare ska arbetarna "genom direkta lokala aktioner mot företagen, till exempel strejker, sabotage och bojkotter, överta makten och slutligen genom generalstrejk införa ett socialistiskt samhälle".
Först Leva kungsladugårdar och sedan Världen? Skulle inte tro det.