Till regionfullmäktige har Moderaterna lämnat en motion om att skapa en central upphandlingsfunktion och upphandlingspolicy. Som jag skrev tisdags är regionens upphandling ett viktigt politiska verktyg för att styra utvecklingen på Gotland. Sättet att upphandla kan påverka öns näringsliv och dess produkter, inkomster och antalet jobb väldigt mycket. Om regionen lägger en beställning på elbilar till alla som har tjänstebilar, så skulle det påverka utvecklingen av elbilar i Sverige och förhoppningsvis på Gotland. Blev det elbilstillverkning på Gotland skulle det ge välbehövliga industrijobb.
Moderaterna efterlyser en central upphandlingsenhet för hela regionen, då de noterat att det finns två parallella upphandlingsenheter. En i serviceförvaltningen och en ytterligare i samhällsbyggnadsförvaltningen. Där är de nog rätt ute, men när de efterlyser en central upphandlingspolicy, så slår de in öppna dörrar. Det är bara att titta på regionens utmärkta hemsida, så hittar man upphandlingspolicyn. Där står klart och tydligt att kommunstyrelsen, nu regionstyrelsen, svarar för att det inom kommunen finns en central upphandlingsfunktion med upphandlingskompetens.
Om det då finns två upphandlingsfunktioner har politikerna i regionstyrelsen inte gjort sin hemläxa. Upphandlingspolicyn togs nämligen av kommunfullmäktige 29/11 2009. Denna policy gör dock fullständigt klart att politikerna ska styra upphandlingarna, så de inte bara ger bästa möjliga kvalitet till lägsta pris, utan också ska främja miljön och beakta etiska och sociala hänsyn. Och vid varje upphandling sker samarbete med Skatteverket, så inga företag med bristande skattestatus anlitas. Det gäller även underleverantörer, så det ska var omöjligt att anlita skattesmitande skumraskföretag.
Debatten i måndags handlade om möjligheten att styra upphandlingar, så det blir mer närproducerad mat i regionen.
Upphandlingspolicyn betonar att så långt möjligt, ska man upphandla så små och medelstora företag kan konkurrera om uppdragen. Det går alltså att underlätta för gotländska företag att hävda sig mot de nationella jättekoncernerna. Om de gotländska företagen har bra kvalitet och konkurrensmässiga priser.