Sedan några år finns det många fler sätt att arbeta som journalist än att jobba på tidning, radio eller tv.
Men har det skapat fler jobb?
Knappast.
Neddragningar är ordet i alla medieorganisationer, här på Gotland kallas det att vi ska "jobba smartare" med 7 färre journalister i organisationen. Det hade väl varit smartare att byta ut dem som jobbade osmart kan man tycka men så fungerar det inte.
Som medieägare ser man till intäkterna och hur mycket journalistik man kan få för pengarna. Vikande intäkter=mindre kvantitet journalistik.
I och med att journalistiken finns gratis på nätet vill färre och färre betala för mervärdet att få informationen paketerad hem i brevlådan. En logisk konsekvens och ett grundproblem som hela branschen brottas med: Vem ska betala för journalistiken?
Tyvärr pratas det mindre om vilken journalistik vi vill att användarna ska betala för.
Det här är ett demokratiskt dilemma eftersom de som borde rapportera och granska detta inte kan det eftersom de talar i egen sak. Av någon underlig anledning förs inte heller diskussionen på ett mer övergripande plan i branschen. I bolagsrum och medieföretagsledningar är i dag publicister ovanliga, det är ekonomer och konsulter som drar upp riktlinjerna och publicisterna har sedan att utföra sitt uppdrag så gott det går.
De politiska partierna har gjort sig av med sina tidningar och satsar nu istället pengarna på att anlita pr-byråer som ska skriva rapporter och pressmeddelanden som de hoppas att tidningarna ska skriva om.
Liksom i alla andra branscher är neddragningar och färre anställda universallösningen.
Det som alla innerst inne förstår; att en satsning på kvalitet och goda förutsättningar är ekonomiskt lönsamt finns nu även dokumenterat i forskning.
Doktorn i ekonomi vid amerikanska MIT-universitetet, Zeynep Ton, publicerade nyligen i Harvard Business Review, HBR, artikeln "Why Good Jobs Are Good for Retailers" där hon visar hur fyra detaljhandelskedjor har blivit framgångsrika genom att gå rakt emot den allenarådande sparnormen. Fler medarbetare och bättre villkor har i den undersökta handeln lett till att varje extra dollar i löner till de anställda i en butik har lett till mellan 4 och 28 dollar i ökad försäljning.
Sänker vi dessutom trösklarna till arbetsmarknaden så det är lättare att ta sig in, erbjuder möjlighet till löneutveckling och bättre förutsättningar med tiden - som dessutom ger ökad kvalitet och bättre lönsamhet - så känns det som att vi har ett scenario helt utan förlorare.