När bokslutet för 2011 behandlas på dagens fullmäktige, antar jag att det kommer att diskuteras vad revisorerna säger om styrning av regionen.
De menar att nämnderna inte klarar att fatta beslut om allt inom deras område. Revisorerna tar som exempel, att skolan inte enbart ska besluta om vilka skolor som ska vara kvar på Gotland eller vilka gymnasieutbildningar som ska finnas. Dessa mer regionalpolitiska beslut bör tas av fullmäktige, menar revisorerna.
Det berör alltså den gamla motsättningen mellan sektorstänkande och helhetstänkande. Mellan stuprörstänkande och helhetssyn. Det blir väldigt tydlig med barn- och utbildningsnämndens beslut om skolorna. Revisorerna konstaterar, att vid en teoretisk beräkning, så är merkostnaderna för eleverna i de privata skolorna fortfarande drygt 20 miljoner konor om året.
Nu finns de privata skolorna och lär finnas kvar, så denna merkostnad har kommunen. Då gäller det att anpassa kostymen efter detta. Det finns överkapacitet i lokaler och ledningsorganisation, som skulle klara alla elever i de privata skolorna, i alla fall på grundskolan, menar revisorerna. Men besluten vilka skolor som ska vara kvar har också regionalpolitiska dimensioner och bör därför tas av regionfullmäktige och inte bara av barn- och utbildningsnämnden.
Vi får se om det blir diskussion om frågan om mer centralstyrning och helhetstänkande och mindre av stuprörstänkande och nämndstyrning. Det handlar både om demokrati och effektivt ledarskap.