Leif Pagrotsky är något så ovanligt som en aktiv toppolitiker som ändå orkar vara en fritänkare. En av hans senaste testballonger, som stigit bra, är att premiepensionen borde tas bort. Enligt Svenska Dagbladet väljer 98,5 procent av de nya pensionsspararna i premiepensionssystemet under 2011 att valskolka från att välja egna fonder och hamnar på soffan - eller mer korrekt i Såfan, AP7 (Statens årskullsförvaltningsalternativ). Det är dock inte hela bilden. I slutet av 2011 förvaltade AP7 "bara" en fjärdedel av det totala premiepensionsparandet på cirka 400 miljarder kronor men om färre utnyttjar sin valfrihet kan andelen naturligtvis öka.
Premiepensionen i sin nuvarande form är kanske en flopp - men vad är alternativet? Före den stora pensionsöverenskommelsen var ATP ett ohållbart system där pengar från dåtidens insättare betalades ut till dåtidens pensionärer. Staten hoppades att de löpande inbetalningarna även i framtiden skulle räcka till pensionerna allteftersom de skulle betalas ut. Och det gick bra tills fyrtiotalisterna skulle gå i pension.
Men det nya pensionssystemet ska ju vara robust. Pensionsrätterna som vi som jobbar i dag får är villkorade. Vår pension är beroende av bland annat den framtida löneutvecklingen och tillväxten. Så systemet är hållbarare än ATP och det finns buffertfonder, men det är fortfarande i stor utsträckning ett system där dagens pensioner betalas av dagens insättare - även om många tror något annat.
Undantaget är premiepensionen. Din premiepension fonderas och är faktiskt reserverad för just dig. Din pension blir inbetalningarna plus avkastningen minus förluster och avgifter. Premiepensionsrätterna är en liten del av pensionsrätterna, men är de enda som motsvaras av faktiska tillgångar hos en förvaltare (offentlig eller privat). Att ha en förvaltare kostar naturligtvis i form av avgifter och det uppstår dessutom kostnader för själva systemet att kunna byta - en valfrihet som verkar allt mindre efterfrågad. Men vi bör behålla en del av våra pensioner, som inte är beroende av framtida inbetalningar och därmed framtida politiska beslut.
Men fonder är inte alltid käckt. Ett statligt fonderat system skulle visserligen spara in vissa av kostnaderna, men kostar något annat. Med pengar följer makt och det totala premiepensionssparandet ökar för varje år. Löntagarfonderna avskaffades redan i början av 1990-talet. Växande pensionsfonder, som i allt större utsträckning placerar i aktier och obligationer, kan dock få samma effekt även om förhoppningsvis mycket investeras utomlands. Men AP7 är väl opolitiska? Jo, men som AP7 skriver i sin värdegrund: "Vår roll i det demokratiska systemet är att förverkliga de beslut svenska folkets representanter i riksdag och regering fattar". Har man makten går det nästan inte att inte använda den. Hellre spritt ägande.