Vem lägger ner skolor och hur kan de räddas?

Enkel matematik. Men svåra beslut. Och de vars skolor är hotade måste få möjlighet att påverka utgången.Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX

Enkel matematik. Men svåra beslut. Och de vars skolor är hotade måste få möjlighet att påverka utgången.Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Politik2011-11-16 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Många skolor har redan lagts ner på Gotland. Ett tiotal bara sedan jag flyttade hit för snart fem år sedan. Rektorerna vill lägga ner ännu fler. (Läs mer på nyhetsplats i dagens GA.) De många små skolor påverkar både kostnader och kvalitet negativt, menar de. Och med dagens system, där de små skolorna får extra tilldelning, så underlättar det för dem som vill starta en friskola om den kommunala skolan avvecklas. Därför ska extrastödet bort. Och sedan ska skolor stängas.

Det är inte så konstigt att det är från rektorerna som det här initiativet kommer. Även om jag anser det fel att försöka stoppa friskolor. Mer om detta senare.

Regionens politiker, som tar politiska hänsyn, är mer obenägna att ta dra slutsatser av ett vikande underlag än rektorer. Dels för att de inte vill förarga väljare. Men också för att de inser konsekvenserna för bygden när skolan läggs ner. Det tar politiken större hänsyn till än de som "bara" har ansvar för utbildningen.

Men både rektorer och politiker reagerar egentligen på sätt och vis bara på andra på vad andra beslutsfattare redan kommit fram till. Egentligen föregås alla nya nedläggningsbeslut av många, många individuella beslut i familjerna.

Beslutet att bo någon annanstans.

Beslutet att inte skaffa fler barn.

Beslutet att sätta barnen i någon annan skola.

Alla som kunde varit men aldrig blev. Och dem är det ju meningslöst att rikta några anklagelser mot.

Så länge barnen inte blir fler blir många skolors öde en lång defensiv fördröjningsstrid där utgången är given och bara tidpunkten är osäker.

Och NÄR skolan läggs ner, ja då blir barnen definitivt inte fler. Det blir som en ond spiral av avfolkning som det är svårt för en bygd att ta sig ur.

Det finns inga magiska metoder som kan vända utvecklingen. För att skolorna i längden ska överleva krävs fler människor och fler barn på den gotländska landsbygden.

I de bygder där den kraften finns, finns kanske också initiativförmågan att ta över där kommunen slutar. För dem som tror på en tätare framtid är friskolan ett sätt att ta bygdens öde i egna händer.

Därför tycker jag att det vore en riktigt dålig idé om Region Gotland aktivt och utstuderat försöker förhindra att det uppstår nya friskolor på landsbygden. Det är att beröva landsbygden en möjlighet att bygga en bättre framtid.