Vem har översikt över översiktsplanen?
Foto: Hasse Holmberg
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Gotlands kommun är svåröverträffad i att ta fram ordrika planer och strategier med mer eller mindre god verklighetskontakt. Somliga texter blir hyllvärmare som får få praktiska konsekvenser. Översiktsplanen får inte det ödet. Den kommer inte att absolut diktera förutsättningarna för framtida beslut, men den här planen kommer definitivt att få inflytande över kommunala beslut under 15 år.
Vad blir de demokratiska effekterna av en sådan här översiktsplan och samrådet? Hur många kommuninvånare orkar plöja igenom produkten och sätta sig in i och förstå effekterna av dess vägledning mot framtiden? Förbättras demokratin eller höljs den i en överlastad dimma?
Om man i och med samrådet anser översiktsplanen för förankrad så är risken hög för att det smiter med riktlinjer som folk egentligen inte alls vill att kommunen ska arbeta efter. Speciellt som översiktsplanen ibland säger emot sig själv.
Ta avsnittet om bebyggelseutveckling till exempel. Där konstateras att Gotland inte har någon tradition av att samla landsbygdens bebyggelse i större byar. Och detta framhävs som "en unik kvalitet som även framöver kommer att locka till inflyttning till Gotland".
Vidare påminner planen om målet 65 000 gotlänningar och konstaterar att:
"Avgörande är att de tre boendealternativen Visby, tätorterna och landsbygden utvecklar sina kvalitéer och att alla tre alternativen kan bidra till en ökad inflyttning."
OK så långt. Men än är det inte över. För:
"Den fysiska samhällsplaneringen ska underlätta för individen att göra kloka hållbara val och bidra till de beteendeförändringar som kommer att bli nödvändiga."
Kommunen ska samhällsplanera fram bättre och godare medborgare. Hur då?
Jo, den "unika kvalitet" som boendet på den gotländska landsbygden utgör ska inte alls få utvecklas som tidigare.
Sådant boende försvårar nämligen kommunens lösningar för vatten och avlopp. Det försvårar utvecklingen av kollektivtrafiken. Kommunal service får svårare att nå ut. Vindkraften blir svårare att bygga ut. Det blir svårare att minska biltrafiken. Och skolskjutsarna blir dyrare. Och så vidare.
Kort sagt: Landsbygdsboende i enskilda hus gör det jobbigare för kommunen och får konsekvenser som motverkar politiska mål. Därför ska det undvikas. Ny bebyggelse ska uppföras i anslutning till redan existerande bebyggelse.
Men detta budskap lindas in i en ordmassa. Det heter att "glest boende kräver speciella systemlösningar för att kunna uppfylla målet om en hållbar utveckling".
Och:
"För att uppnå en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling på den gotländska landsbygden föreslås en övergripande strategi över en mer samlad bebyggelse, vilket innebär att nyexploatering i första hand ska ske i anslutning till redan befintlig bebyggelse."
Bostadsbyggandet ska alltså inte avpassas efter medborgarnas önskemål, utan efter kommunens. Hur ska detta bidra till att vi får 8 000 nya gotlänningar?
På andra områden har man haft svårare att säga något som betyder något alls. Avsnittet om stenindustrin är ett exempel. Det börjar med att beskriva stenindustrins sammansättning i dag. Och slutar med en fråga om hur vi ska förhålla oss till stenindustrin i framtiden. Viktig näring eller destruktiv rovdrift? Översiktsplanen ger inget svar. Bara översikt. Ingen plan.