LEDARE: Vem bryr sig om hotade arter

2010 har FN utlyst som den biologiska mångfaldens år. En klang och jubelfest var det tänkt, knappa tjugo år efter högtidliga beslut vid miljökonferensen i Rio. Men festen kom av sig. Antalet utrotningshotade djur och växter blir bara fler och fler. Människan tycks inte bry sig. Eller så är hon okunnig.
Är den biologiska mångfalden, alltså naturen i alla dess former, en fråga att ta upp i ett politiskt sammanhang? Ja, om än en överraskande fråga. Inte i närheten av "sexiga" valfrågor om jobb, vård och försvar. Ändå handlar den biologiska mångfalden om själva fundamentet för människans levnad. Ett fundament på väg att krackelera.

Utarmas
Fakta är skrämmande. Den biologiska mångfalden utarmas i dag upp till tusen gånger snabbare än för femtio år sedan. 34 000 växter och 5 400 djurarter är utrotningshotade i världen. Särskilt dystert är det för fiskarter, där hela 40 procent är hotade. Fisk som är en avgörande proteinkälla för många människor i världen. I Sverige är 4 127 växter och djur rödlistade, det vill säga mer eller mindre hotade. Bakom denna förändring står människan i sitt oförstånd.
Så ser det ut när fakta får tala. Men bryr sig politiken om naturens fakta nu när sommaren väller över oss? När naturens rikedom verkar oändlig med sköna blomsterängar och en och annan näktergalsdrill. Men där bakom pågår en utarmning som på sikt kan få allvarliga konsekvenser för människan och hennes levnad på klotet. Mera markerat i många andra länder, där till exempel regnskogar hänsynslöst huggs ner för kortsiktiga vinster till några få.

Växter ger läkemedel
För politiska beslut krävs som regel hårda fakta. Pengar alltså. Enligt en EU-finansierad rapport utgör det som den amerikanska finansiella sektorn tappade under finanskrisen 2008 (7-10 biljoner kronor) bara en bråkdel av det årliga värdet på den skog som oavbrutet försvinner år efter år i världen. Bara som ett exempel. Vad skulle det betyda om pollinerande insekter plötsligt slogs ut? Denna gratistjänst som människan tar för given. Eller arter som håller skadedjur i schack.
Arter som är utrotningshotade kan ge mänskligheten stora vinster i form av medicin, bioteknik och föda. Fler än 7 000 läkemedel härstammar från tropiska växter. Till exempel utvecklades malariamedlet kinin från den sydamerikanska växten Chinocona, p-pillren (som i år 50-årsjubilerar) ursprungligen från lianen Dioscorera i Mexico, behandling av leukemi utvecklades från örten purpuröga på Madagaskar. Exempel som visar hur människa och natur genom årtusenden har samverkat. Erfarenhet har lagts till erfarenhet genom generationer. Men nu blundas för den massutrotning som hotar.
Bakom hoten mot den biologiska mångfalden i världen står främst tre globala förändringar: utsläpp av växthusgaser, förändrad markanvändning och hänsynslös jakt och fiske.
När skall människan och dess beslutsfattare förstå att allt hänger ihop på vårt jordklot? Att vi är beroende av allt levande. Att vi är beroende av varandra.

Ledare: Vem bryr sig om hotade arter