LEDARE: Vd-frågan är inte den stora framtidsfrågan

I GT har de fullkomligt klar för sig varför Maja Horwitz inte fick bli vd för Destination Gotland och varför Ulf Ahlquist fick jobbet istället. Det är Gubbvälde med stort G.
I går skrev Håkan Ericsson på Folkbladets ledarsida: "När den kompetenta kvinnan ställde krav krav för att fullt ut kunna fungera som vd, och det inkräktade på mannen Bengtssons makt, då ställde sig den som bestämmer i rederiet, Eric D Nilsson, på Bengtssons sida. Så går det till i ett mans- och gubbstyrt rederi."
I lördags skrev Eva Bofride på Gotlänningens ledarsida: "Men Maja Horwitz är inte den som är förlorare i denna fråga, det är gubbväldet på Destination Gotland som visas upp i alla sin prakt och som är förlorare i både anseende och trovärdighet. [...] Det är helt obegripligt och häpnadsväckande. Totalt haveri.
Dessutom ett skolexempel på patriarkala maktstrukturer som vissa hävdar inte existerar."

Analysen är inte glasklar för mig. Om det är kön som hindrar att Maja Horwitz blir vd, vad spelade då könet för roll när hon utsågs till kronprinsessa och började skolas för jobbet?
Kanske utmanade Horwitz ingrodda maktstrukturer i bolaget. Men hade en man kommit undan med samma sak som hon föll på? Jag tror inte det.
Att Maja Horwitz inte blev vd är i första hand en maktfråga. I andra hand kan det, kanske, vara en fråga om kön.
På det hela taget tycker jag nog att färjekrocken i somras var ett mer uppseendeväckande haveri.

Ägarna har ju full frihet att anställda de företagsledare de vill ha. Har gotlänningarna anledning att bry sig om interna maktkamper, så länge färjetrafiken fungerar?
Ja, för det första så är ju många gotlänningar minoritetsaktieägare i Gotlandsbolaget. För det andra spelar ledningen för Gotlandsbolaget och Destination Gotland stor roll för hur Gotlandstrafiken utvecklas i framtiden.

Några faktorer ger anledning att känna oro inför denna framtid. Som ensam anbudsgivare har rederiet fått möjlighet att bedriva färjetrafiken till förmånliga villkor. Samtidigt bekymrar sig staten över att dess kostnader för färjetrafiken vuxit sig mycket större på senare år.
För gotlänningarna är det inte positivt att Gotlandsbolaget kunnat maximera egennyttan av en mycket god förhandlingsposition. Nästa upphandling kan det bli resenärerna som får sitta emellan när staten och bolaget gör upp, eller hamnar på kollisionskurs. Vi har därför anledning att vara uppmärksamma på att upphandlingen inte genomförs under former som begränsar konkurrensen samtidigt som vi måste ställa höga krav på att den upphandlade trafiken ska motsvara vad gotlänningarna har rätt att kräva av sina landsvägar till fastlandet.

Ledare: Vd-frågan är inte den stora framtidsfrågan