Hela dagen i måndags gick nog de flesta gotlänningar runt precis som jag och tyckte det var otäckt, att det hade hittats en misstänkt bomb vid Skattehuset i Visby. Och vi hoppades väl alla att det inte var en riktig bomb. Men det blev riktigt otäckt när det visade sig vara en bomb. Åtminstone något med bombliknande innehåll.
Då drar tankarna igång om vad som kunde ha hänt vid maximal otur. Men tack vare polisens och de andra myndigheternas agerande blev det en i stort sett lugn och trygg historia. Genom avspärrningen och som det verkar goda informationshanteringen, så blev det aldrig panik. Visst väcks alltid oro när sådant här händer, men polisens och de andra myndigheternas information och agerande ingav trygghet under måndagen.
Det är för sådana här situationer som en gång Gotsam skapades. För att få de ansvariga kris- och säkerhetsmyndigheterna att samarbeta maximalt. De lärde sig varandras förmågor och kompetenser, lagstiftning och begränsningar. Och de skapade enkla samarbetsvägar, utan myndighetskonkurrens och stuprörstänkande. Bilden jag valt visar på ledningscentralen på plats i måndags och enligt vad kriminalkommissarie Fredrik Persson sa i radion, har denna ledningscentral av myndighetssamverkan under tisdagen flyttat in till polishuset.
Det är tryggt och säkert när våra av skattemedel bekostade säkerhetsmyndigheter samverkar maximalt, så vi kan känna oss helt trygga. Även när Skattekontoret blir utsatt för bombhot. Sedan kan man alltid tycka att det är fel att det ska ta en halv dag för polisens bombdesarmeringsenhet att ta sig till Gotland med båt. Varför kan vi inte ha den utrustningen på ön, när vi kan ha 14 stridsvagnar i ett förråd? Sannolikt räcker kostnaden för en stridsvagn till flera utrustningsenheter för bombdesarmering. Vi borde prioritera civil säkerhet före inbillad militär osäkerhet.
Hittills har de gotländska säkerhets- och trygghetsansvariga myndigheterna agerat förtroendeingivande och samordnat bra, som jag kan se det. Jag hoppas de kan samverka, så att vi får svaret på vem eller vilka som hotar vår trygghet och säkerhet.