Sommaren är den tid då det är mest folk på ön. Hur många butiksinnehavare finns det som ens tänker tanken att stänga över sommaren? Hur många kaféer är det som låser sina dörrar?
Nej, i själva verket är det naturligtvis tvärt om. När det strömmar nya människor till ön så ploppar det upp tillfälliga säsongsverksamheter för att serva den tjockare kundstocken. De ser en möjlighet, inte ett problem.
Med primärvården är det annorlunda. Regionens vårdcentraler har inte kunder utan klienter. Då kan man spara pengar genom att stänga när antalet potentiella patienter är som störst.
Ändå har man ingen plan för hur de 8 000 patienter som är listade i Roma och Klintehemn ska få primärvård under stängningstiden. Det är hårdransonering av vården, det. Och var ska Gotlands tillfälliga besökare kunna få den hjälp de behöver? På akutmottagningen? Det låter varken billigt eller praktiskt.
Att man väljer att stänga beror i sin tur på ett annat misslyckande. Att man inte lyckas bemanna de kommunala vårdcentralerna utan hyrläkare som kostar 40 000 plus bostad i veckan. Av 25 läkartjänster vid Region Gotlands vårdcentraler är ungefär hälften vakanta.
Gotland har också två privata vårdcentraler. En av dem erbjöd sig för övrigt att ta över vårdcentralen i Roma för några år sedan. På oklara grunder var Region Gotland inte intresserad av en sådan lösning. Uppenbarligen föredrog man dyra hyrläkare framför en privatisering.
Det är läge att tänka om. Region Gotland klarar ju inte av att driva de vårdcentraler som man i dag har ansvar för.
Istället för att fortsätta på samma ohållbara sätt – i en fåfäng förhoppning om att det plötsligt ska börja fungera – så kanske man ska prova en organisationsform som faktiskt visat sig fungera. Och låta någon annan ta över ansvaret för vårdcentralerna.
Då kan Region Gotland koncentrera sig på att ställa krav – eftersom man inte fixar att vara producent.