Varför sjunger svensken inte längre?
Koltrast. I-pod-överröstad. Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX
Foto: Hasse Holmberg
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
På kungens födelsedag frågade jag yngsta dottern:
- Kan du "Vintern rasat ut"?
- Aldrig hört förut, svarade hon.
Jag förhörde mej om andra vårsånger som "När Lillan kom till jorden " eller "Blåsippan ute i backarna står".
- Jo jag känner till dem men vi sjöng aldrig dem i skolan.
De sorgsna tankarna följde mej i bilen där i Bergslagen när jag plötsligt, någonstans i höjd med Nora, hörde "Sjösalavals" på radion. "Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol".
Då slog det mej. Förr levde människorna i och med naturen. Man visste ungefär när lärkan skulle komma och kunde höra skillnaden mellan en bofink och en lövsångare. Man visste att svalan kom sent eller att göken var mystisk och kanske förvandlades till en hök. Man gick på stigar i skogen, högg ved till vintern och plockade liljekonvaljer.
Idag när Miljöpartiet är störst på söder i Stockholm och i Lund förstår jag varför. Vi har aldrig varit mer klimatmedvetna, ekologiska och kravcentrerade. Vi pratar hållbarhet och kretslopp men vet vi egentligen vad vi pratar om?
Förr tillbringade alla barn huvuddelen av sin tid utomhus. Vi inventerade varje kvadratmeter av vår omgivning. Vi dämde bäckar och drack ur källor. Vi byggde kojor och lärde oss att lita på granens starka grenar och rata den opålitliga aspen och tallen.
Vi spontanidrottade på sommarängen och spelade hockey på den första frusna dammen. När skolan började cyklade vi dit utan cykelhjälm och det hände aldrig att någon blev skadad.
Idag går söderbon klimatvilse med sin felvända barnvagn rakt in i sin klimatångest med i-podens hörlurar instuckna långt in Brocas vindlingar. Då hör man inte koltrasten och kan inte känna i näsan att snart så kommer sädesärlan.
Den obegripliga naturen har blivit ett hot och söderbon behöver en omvärldsanalytiker, en Naturskyddsförening, ett WWF, ett Greenpeace. Man behöver en ideologi som sorterar ut begreppen och "klimathoten".
Förr när "tillvaron" eller "existensen" var ogripbar vände man sej till religionerna. I dag när naturen är skrämmande vänder man sej till Miljöpartiet.
Av Sveriges 100 vanligaste efternamn är 16 förknippade med kvistar, blommor och träd. Frågan är om en som heter Lindgren kan skilja en lind från en alm?
Först kom "Tyst vår" men rödhaken sjunger fortfarande. Sedan kom "Tyst hav" om torsk som inte var torsk. Nu är det människan som har tystnat för hon vet inte längre vad sångerna handlar om.
-Vi lever just nu, i den bästa av årstider. Njut!
"Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Du nalkas, ljuva sommar, då gräs och gröda gror. Med blid och livlig värm till allt som varit dött, sig solens strålar närma, och allt blir återfött. De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd, de rika örtesängar och lundens gröna träd, de skola oss påminna Guds godhets rikedom, att vi den nåd besinna som räcker året om".
Han som skrev texten 1695, efter ett antal år av missväxt, hette Israel Kolmodin, född på julafton 1643 i ... Enköping!