I morgon är det vad som numera kallas för Nationaldagen. Sedan åtta år tillbaka är det en helgdag.
Jag är väl egentligen inte speciellt förtjust i den nyordningen. Visst kan traditioner förnyas, men det är svårt att nu på politisk väg skapa något som ens kan jämföras med Norges 17 maj. Och Nationaldagen fick tyvärr sin nya status till priset av att annandag pingst avhelgades. Åtminstone i almanackan.
Om drygt två veckor är det midsommar, vilket mer känns mer äkta som det stora firandet av Sverige.
Men 6 juni har ju också en längre tradition som svenska flaggans dag. Och det är en tradition som jag tycker att man absolut ska upprätthålla. Tyvärr är det lite si och så med den saken. Många flaggstångsägare verkar avstå från att flagga, även om de inte har förhinder.
Det har jag svårt att förstå. Det finns så mycket att vara stolt och tacksam över i kultur och samhällsliv att man gott kan bidra till att hylla en av våra starkaste symboler.
För övrigt såg jag första programmet i serien "Luthersson läser världslitteraturen" på Axess-tv. Det kan ses även på nätet. Peter Luthersson har ett förflutet bland annat som kulturchef på Svenska Dagbladet och på bokförlaget Atlantis. I första programmet samtalade han med Johan Hakelius om den vänsterradikale författaren George Orwell. Och det framkom bland annat att trots sina politiska och moraliska övertygelser så förmådde Orwell att också omfamna en positiv patriotism.
När andra vänsterintellektuella hade fullt sjå att ursäkta Molotov-Ribbentrop-pakten mellan Sovjetunionen och Nazityskland – då blev Orwell hemvärnsman.