Ronnie G Lundin tar min passning som en på "manslistan" som ett tillfälle att istället skriva vad han tycker att jag ska skriva mer om. En utmaning jag gärna tar mig an medan Ronnie funderar på hur han ska anta min.
Jag respekterar att Ronnie G Lundin och andra anser att den enda förklaringen till den höga ungdomsarbetslösheten, ökande försörjningsstöd och hela välfärdens utmaningar beror på den borgerliga regeringen.
Men jag håller inte med och orkar inte se på världen med detta förenklade tunnelseende.
Istället för att skriva allmängiltiga och självklara utläggningar om det ovärdiga i att ställas utan samhällets system när man är sjuk och arbetslös tycker jag att man borde prata mer om vilka lösningar man har för att lösa orsakerna till de problem man diskuterar.
Med detta menar jag inte att påstå att allt var frid och fröjd före 2006 och att den nuvarande regeringen har som mål och syfte att utestänga så många som möjligt och "sätta dit" sjuka och arbetslösa.
Detta idisslande inger noll förtroende och är inte värt att ens bemöta.
Angående a-kassan tycker jag att så länge den inte är obligatorisk och administreras som alla andra välfärdssystem, via staten och skattsedeln, så är det en förutsättning att det finns krav på egen insats och eget ansvar.
Väljer man att stå utanför är det ett eget val, oavsett orsaken. Att låta bli för att det är "krångligt att fylla i blanketterna" är inte en godtagbar ursäkt i min värld. Inte heller att "man inte fått nån information" om varför det är viktigt att vara med.
När varje krona behövs till kläder och mat är det inte lika lätt att avfärda det hela som ett faktiskt val men man kan inte ha ett system och anse att det ska praktiseras utifrån ett annat.
Det finns många utmaningar och problem med att så många står utanför a-kassan men att förenkla det med att allt var bättre förr fungerar inte.
Vad gäller fackligt arbete och vikten av starka fackliga organisationer har jag inget att bevisa jämfört med någon skribent på Gotlands Folkblad, det vet nog alla som läser denna sida någorlunda regelbundet.
Däremot tycker jag att det finns stor anledning att lyssna på näringslivet och dess behov för att kunna anställa fler, både unga och gamla. Och ja, jag tror att en ökad lönespridning kan ha sina fördelar. I dag behöver man inte jobba så länge innan man "slår i taket" och löneutvecklingen stagnerar. Och som sagt ett antal gånger, vi pratar INTE om skamlöner eller slavavtal.
Ronnie G Lundin lyckades ju baka in nästan alla frågor som finns i sin uppmaning, jag fortsätter gärna utveckla mina tankar men lämnar över stafettpinnen för den här gången.
Så kom igen nu, Ronnie, vilka är dina lösningar?