Vart skulle Vänsterpartiets politik leda Sverige? Rakt till den ekonomiska krisens europeiska huvudstad; Aten, anser Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M). På fredagen twittrade Hökmark: "V går till val på politik för ökad arbetslöshet och spenderpolitik, så ser vägen till Aten ut." Och det är onekligen intrycket man får när Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedts berättar om de reformer som partiet vill införa.
Vänsterledaren intervjuades i Dagens Industri på torsdagen angående partiets agenda inför valet. Han sade, inte helt oväntat, att det är rejäla skattehöjningar att vänta om Vänsterpartiet får något att säga till om. Och det är inga små summor det rör sig om, utan cirka 90 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar.
Den senaste opinionsundersökningen från Demoskop visar att 8,4 procent av de tillfrågade skulle rösta på V om det var val i dag. Flera LO-distrikt meddelade förra året att de vill se ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, hellre än mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vid ett framtida maktskifte. Det kan vara väl värt att granska partiets förslag närmare. Det är trots allt inte uteslutet att de tar plats i en koalitionsregering efter höstens val.
Vilka reformer kan prospektiva väljare vänta sig från Vänsterpartiet? I intervjun med Dagens Industri sade Sjöstedt att partiet bland annat vill höja bolagsskatten, fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar och höja inkomstskatten för de som tjänar mer än 30 000 kronor i månaden. Därutöver vill man höja förmögenhetsskatten på sikt.
Vänsterpartiet vill, enligt egen utsago, öka sysselsättningen och förbättra välfärden. Men det är varken en politik för jobb, välfärd eller välstånd som Sjöstedt företräder.
En höjd bolagsskatt skulle inverka negativt på förutsättningarna för företagande i Sverige, och därmed för jobben. Det är trots allt företag, och inte politiker, som skapar jobb.
En fördubblad arbetsgivaravgift för de under 26 år skulle enbart bidra till en ökad ungdomsarbetslöshet. Det skulle enbart göra det än svårare för ungdomar att finna sysselsättning än vad det är i dag.
Höjd inkomstskatt straffar de som tjänar mer än 30 000 kronor i månaden, och sänder fel signaler. Varför anstränga sig och försöka nå längre om en högre lön innebar att pengarna äts upp av skatten?
I en rapport som lanserades tidigare i år visade Svenskt Näringsliv på att sänkta skatter inte har försämrat välfärden, vilket ofta är oppositionens främsta argument för ett högre skattetryck. Tvärtom har de ökat skatteintäkterna. De skattehöjningar som Sjöstedt föreslår vore rentav destruktiva för såväl jobb som välfärd. Ett tuffare skattetryck försämrar möjligheterna för tillväxt, och för ett ökat välstånd.
Det är uppenbart att Vänsterpartiets politik leder till Aten.