LIBERAL KOMMENTAR
I den senaste opinionsmätningen från United Minds, som publicerades i Aftonbladet på måndagen, får Moderaterna 23,6 procent. Det är den lägsta siffran sedan början av 2010.
Frågan är om Vänsterpartiet ännu en gång kommer att rädda Fredrik Reinfeldt. För att vara ett parti som egentligen aldrig haft något inflytande över sakfrågorna, har V under de senaste åren påverkat den politiska utvecklingen förvånansvärt mycket.
Om det inte hade varit för V är det inte osannolikt att Mona Sahlin varit statsminister idag. Att alliansen hade möjlighet att påminna väljarna om att en röst på de rödgröna var en röst på Lars Ohly som statsråd, bidrog utan tvivel till valutgången 2010.
Något liknande kan mycket väl hända nästa år.
Inför Vänsterpartiets kommundagar som hölls i helgen ”läckte” ett internt strategidokument, som slår fast att man inte nödvändigtvis kommer att kräva ministerposter i en rödgrön regering. Även om regeringsmedverkan fortfarande är prioriterat håller V dörren öppen för att ställa sig vid sidan av regeringen, om man bedömer att man inte får tillräckligt genomslag för sin egen politik, och då inte minst kravet på förbud mot vinster i välfärden.
Det är lätt att förstå strategin. Framförallt kan den bidra till att V tar ett steg bort från den historiska rollen som passivt stöd till S och i stället på egna meriter etablerar sig som en vänsterkraft i svensk politik.
Det innebär att valrörelsen kan komma att följa en annan logik än den match om jobben mellan moderater och socialdemokrater, som Stefan Löfven hoppas på. För hur långt är S beredda att gå V till mötes när det gäller att förbjuda vinster i välfärden och på så sätt säkra en rödgrön regering? Och vilka praktiska konsekvenser skulle det få för vårdcentraler, skolor och förskolor? Det är frågor som många väljare kommer att kräva svar på.