Vänligt kaos i Londontrafiken och Porscharna i Notting Hill
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Väl framme i London vidtog några hektiska dagar då det gällde att beskåda så mycket som möjligt och med hjälp av turistkort på buss och tunnelbana lyckades vi ganska bra. Att få se mycket av det som man i alla år sett på bilder, i skolböcker och på teve var intressant, liksom att känna på atmosfären i denna storstad med tio miljoner invånare.
Utbyggd kollektivtrafik
Några höjdare var att sitta på Trafalgar Square och äta hamburgare, vandra på Themsens strand vid ebb och beskåda Tower Bridge, höra Big Bens klocka slå tre slag och se en skymt av löparfesten London Marathon. Som alltid är det dock vissa bilder och företeelser som får extra mycket plats i minnet och det är vänligheten, kollektivtrafiken, Hyde Park, Notting Hill och alla prydliga poliser.
Att artigheten skulle vara utbredd har man alltid hört talas om, men att det skulle vara så vänligt var en överraskning. "Sorry" och "excuse me" hördes hela tiden i trängseln på gator, bussar och tunnelbana. Jag tror faktiskt att det är vänligheten som gör att trafiken fungerar i det organiserade kaoset på citys trånga gator.
Som till exempel i rondellen vid Trafalgar Square, där bussar, taxibilar, cyklister och bilar samtidigt pressar sig in i full fart helt utan någon form av filkörning och helskinnade lyckas ta sig runt.
Kollektivtrafiken är maximalt utbyggd och tunnelbanan utgör stommen. Busslinjerna går sedan i ett finmaskigt nät över hela staden och här kör man verkligen på passagerarnas villkor, för det är tätt mellan hållplatserna. Plötsligt svänger tvåvåningsbussarna dessutom in på dubbelriktade små sidogator jämförbara med Adelsgatan i gatubredd. Även här tror jag att "sorry" hjälper till att få det att fungera, för bussarna lyckas smidigt ta sig igenom alla trånga passager.
Andningshålet Hyde Park
När sönerna besåg engelsk fotboll - Queens Park Rangers mot Watford - strövade sambon och jag i Hyde Park och intog eftermiddagskaffe i en mycket internationell miljö. Tror att de flesta nationaliteter passerade i denna gröna oas, som tillsammans med Londons alla andra välskötta parker utgör nödvändiga andningshål.
Som i alla större städer är kontrasterna stora när det gäller boendemiljöer och livsbetingelser. Att det fanns folk med väldigt mycket pengar i stadsdelen Notting Hill behövde man inte betvivla en sekund.
Just nu är det tydligen Porsche som är innebilen nummer ett i dessa kretsar, för så många Porschar som jag såg på en timme har jag nog inte sett under alla mina levnadsår.
Högt bensinpris
På tal om bilar så framställs ju ofta bensinpriset i Sverige som världens högsta, men i London noterade jag att priset var nästan tretton kronor per liter.
Ett gammalt uttryck säger att "den som gjort en resa har något att berätta" och därför blev den här Journalen just en liten reseberättelse. Återkommer säkert framöver i några Mats Meningar med fler Londonupplevelser. Trevlig helg!