Från helgens årsmöte för Socialdemokraterna på Gotland grymtades det om att regeringen borde hosta upp mer stålar till Gotlandstrafiken. Och det kan man ju tycka vore bra, som gotlänning. I Stockholm presenterades statsbudgeten. Och reaktionen från Socialdemokraterna vad den som vi vant oss vid sedan finanskrisen startade för snart fyra år sedan. Spendera mer! Satsa mer! Mer bidrag! Låna mer!
Men hur går det där Socialdemokraterna har budgetansvar, som här på Gotland? De sliter med ekonomin. Har svårt att spara och tar sig inte råd med det de lovat. Och vems fel är det? Det är någon annan som ska betala. Mer pengar från regeringen, det är favoritlösningen. Och när det inte kommer mer pengar så är det undanflykten. Det är borgarna som bär skulden.
Hur skulle det gå om Socialdemokraterna fick ta över regeringsmakten i morgon? Antingen tvingas partiet verklighetsanpassa politiken och överge många av de löften man ställd i utsikt. Eller också startar en resa som slutar någonstans där Grekland befinner sig. Och då är det inte en geografisk förflyttning som avses.
Det sägs att sans och vett återvände till Socialdemokraterna med nye ledaren Stefan Löfven.
Men det omdömet har han ännu inte förtjänat. Hittills har han ju inte reformerat den politik partiet bedriver. Han har hållit sig undan strålkastarna och stängt av den slumpgenerator som var hjärtat i utspelsmaskineriet. Men den gamla politiken har ännu inte komposterats.