Vägen till framgång för Gotland
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
näringsliv, kommunen och några andra myndigheter. På plats fanns både kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius och regiondirektör Bo Dahlöf. Diskussionen handlade om hur det lokala företagsklimatet kan förbättras, eventuellt genom bildandet av ett gemensamt näringslivsbolag.
Som kommande utifrån beskrev jag erfarenheterna från Ängelholm. I ett annat seminarieinlägg tjänade Nässjö som det goda exemplet. För visst går det att åstadkomma förändringar! Och även om man kan ha synpunkter på enskildheter i den årliga mätning som Svenskt Näringsliv utför av lokalt näringslivsklimat i landets 290 kommuner säger botten- respektive toppenplaceringar ändå något om vilka attityder och förhållningssätt som är rådande. Gotlands kommun befinner sig enligt den senaste rankingen på plats 232. Ganska många före, få efter.
För några år sedan låg Ängelholm på plats 56. Ett rätt målmedvetet arbete med bland annat företagsbesök och försök att skapa platser för samtal och dialog gav resultat. Nionde plats blev åttonde och nu enligt den senaste mätningen en tämligen hedrande sjätte plats. Höganäs i Skåne och Haparanda i Norrbotten är andra exempel på raketer som högst påtagligt gjort något åt tidigare sämre lägen.
Som diskussionsinledning tjänar Svenskt Näringslivs förslag om ett gemensamt bolag för Gotland sitt syfte. För att direkt citera: "En förutsättning för att tillskapa ett fungerande näringslivsbolag på Gotland är att man från de berörda gotländska myndigheterna är beredda att göra en rejäl och kraftfull förändring. Det ter sig inte meningsfullt att skapa en ny aktör inom detta område om de nuvarande skall finnas kvar i samma omfattning."
Klokt! Sedan anges några uppgifter som kan skötas tillsammans, exempelvis att bistå företag som har behov av mark eller lokaler, bevaka rekryterings- och kompetensbehov, samt äga, vårda och utveckla varumärket Gotland. För att nu nämna något.
I Ängelholm skapades i slutet av 90-talet ett näringslivsbolag där varje satsad krona från det lokala näringslivet möts av en krona från kommunen upp till varsin miljon om året. Medlen har sedan använts till olika projekt och punktinsatser. För något år sedan drevs en kampanj riktad till små och medelstora företag i storstadsområdena. Ängelholm lyfts fram som en bra bostads- och etableringsort. Livskvaliteten med den mindre ortens charm där det finns stor variation ifråga om bostäder samt tillgång till vacker natur, kultur och historia användes som argument. Här finns onekligen beröringspunkter med Gotland. Det senaste året har rätt mycket pengar satsat på en varumärkeskampanj där en gedigen faktainsamling följts av analysarbete och sedan ny logotype och försök till sammanfattning.
Med bolaget och dess styrelse har en fungerande mötesplats mellan kommun och lokalt näringsliv skapats. Fyra representerar den kommunala sektorn, kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande plus VDn i det största kommunala bolaget. Företagen möter också upp med fyra ledamöter som företräder några av de viktigare branscherna i kommunen och dessutom är ytterligare en femte näringslivsperson ordförande. På många ställen är det vanligt att man mer pratar om varandra än till varandra.
Från näringslivets sida finns ibland irritation över handläggningstider och vad som uppfattas som byråkrati. Stundom ses detta som orättvist av politiker och tjänstemän. Därför gäller det att på något sätt bryta det destruktiva!
Själva bolagsbildningen är i sig inte det viktiga. Det väsentliga är att man önskar finna en anda av förtroende och tillit. Ytterst handlar det om att skapa förutsättningar för nya och växande företag och därmed också fler jobb.
Utöver politiker som besöker och för dialog med lokala företagare hade en annan idé varit att låta företrädare för näringslivet "prya" hos de ledande kommunala tjänstemännen och omvänt. Ibland är det rätt enkelt att kategoriskt uttala sig om något man saknar kännedom om. Kunskap om andras villkor och förutsättningar kan vara ett sätt att se hur man kan bistå varandra. Plan- och byggfrågor, miljö och tillståndsgivning är sådant som kan ge upphov till irritation. Den kommun som önskar ligga på den över delen i Svenskt Näringslivs årliga mätningar måste fundera hur man tillsammans med de lokala företagarna kan skapa förutsättningar för ett gott klimat. Oavsett samverkansform är uppdraget delat!