Centraliserig och stordrift har under lång tid omdanat samhället. Globalt, i Sverige och på Gotland.
Regionerna runt Stockholm, Göteborg och Malmö växer på fastlandet och inflyttningen till Visby fortsätter. Senaste statistiken visar att 2011 har Visby ökat med 241 personer och landsbygden minskat med 202.
En långvarig trend har fortsatt. Befolkningsökningen stannade vid 39 och målet att nå 65 000 år 2025 framstår som helt orealistiskt. Enligt den senaste statistiken bor det nu 57 308 människor på Gotland.
Sammanlagt bor 30 109, 53 procent i Visbytrakten varav 41 procent bor i Visby domkyrkoförsamling och övriga 47 procent på landsbygden.
Landsbygden dör sotdöden
Går det att bryta den här utvecklingen? Vill Socialdemokraterna bryta en trend där landsbygden "dör sotdöden"? Varför blev det så här? Fram till år 1952 hade vi 92 landskommuner som blev 12 kommuner plus Slite köping samt Visby stad.
1971 slogs kommunerna samman till en enda kommun. Småkommunerna blev till en enda på Gotland och mycket styrs numera från Visby, Stockholm och Bryssel. Den nära kontakten mellan politiker och medborgare är numera borta. Har det påskyndat "sotdöden?
Inför "Landsbygdsupproret" uttalade sig Björn Jansson och Åke Svensson. De uttalade ett stöd för landsbygdsupproret och sade sig vilja bidra till att landsbygden utvecklas. Beslutet om landsbygdsskolorna fick senare bli deras kvitto på stödet.
Tre konkreta insatser?
Min fråga till Socialdemokraterna är: Kan ni nämna tre konkreta insatser ni vill göra för att stödja utvecklingen på landsbygden?
I sitt tal på upprorsdagen talade Gunnar Bendelin om Vision 2025 och nämnde att serviceorterna var otydligt beskrivna. Senare har Åke Svensson sagt att serviceorterna skall bli föremål för översyn av Länsbygderådet.
Kan orterna bidra till att det skapas tillväxt? Vad behöver göras konkret för att det skall ske? Bortse från orter med lösningar som "allt i butik". Frågan avser de orter som nämndes i Eurufutures studie.
Min fråga är hur översynen går till och när den skall vara klar? Dialog med folk på orterna?
I den studie, gjord av konsultfirman Eurofutures, som jag läst, har Fårö glömts bort som underlag för Fårösund som serviceort. Berörda socknar runt Fårösund är Bunge med 921, Rute med 329, Fleringe med 77, Fårö med 551 innevånare.
Fårösundstrakten har då 1 878 innevånare totalt. Att man "missat" Fårö har stor betydelse för hur man skall se på Fårösund som serviceort. Gick Fårösund miste om vårdcentral, apotek och system?
Lärbro värst drabbat
Lärbro är enligt min mening den ort som drabbats hårdast av "sotdöden" När jag blev återvändare 1978 fanns det där Konsum, Ica, Järnaffär, Post, Bank, Försäkringskassa. Allt är nu borta utom Konsum.
Kan serviceorterna bli de lokala" kraftverk" som utnyttjar landsbygdens resurser, så att befolkningen ökar såväl på landsbygden som i Visby? Kan vi få tillbaka lite av den närhet som fanns på "småkommunernas tid.
Finns en politisk vilja att utveckla landsbygden?