Vad varslar varslet om?

Foto: Henrik Radhe

Politik2007-11-23 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I veckan varslade Nordkalk om att företaget vill minska antalet anställda. Snart kan det bli 20 personer förre som går till jobbet vid Storugns. Är det början till slutet för den gotländska stenindustrin, eller bara ett tillfälligt hack i verksamheten innan en osäker framtid blivit säkrare?

Frågan avgörs i Miljödomstolen. Skall Nordkalk få börja bryta vid på fastigheten Ducker 1:64 i Bunge, eller inte? Egentligen skulle huvudförhandling hållits nu i veckan. Nu blev det inte så. En av remissinstanserna bad om mer tid, vilket innebar att huvudförhandlingen fick skjutas upp, antagligen till nästa år. Osäkerheten om framtiden finns kvar så länge denna process inte är avgjord.
Var varslet ett försök att sätta press på domstolen? Knappast. Miljödomstolen har rimligen konsekvenserna klara för sig, och behöver ingen påminnelse om vad som händer om man säger nej till brytning.

Det finns argument mot kalkbrytningen. Det inser var och en som sett ett dagbrott med egna ögon. Brytningen är ett stort ingrepp i miljön. (Det behöver inte ens vara dagbrott för att kosekvenserna av brytning skall bli stora. I Kiruna flyttar man staden för att kunna forsätta utvinna malm.) Vad som inte är lika lätt att åskådliggöra är hur kalken kommer till nytta i andra delar av samhället, bland annat för att rena industriella processer, kalka försurade sjöar med mera.
Varje naturområde har ett värde. Men även kalken har ett värde. Och människor är inte heller värdelösa.

Det handlar om cirka 130 anställda inom Nordkalk på Gotland. Och om hela stenindustrins framtid på Gotland är ifrågasatt så handlar det om många fler jobb än så. Även om arbetsmarknaden på Gotland i dag är bättre än den har varit, så är den fortfarande långtifrån het. Om hundratals gotlänningar mister sin försörjning, så är det inte självklart att de hittar nya arbeten.

I Gotlands kommuns remissvar till Miljödomstolen i februari (processer i Miljödomstolen avgörs inte i en handvändning, precis) förklarade sig kommunen i princip positiv till kalkbrytning i Bunge, förutsatt att främst konsekvenserna för vattenförsörjningen och grundvattnet reds ut ordentligt.
Jag hoppas att det är just vattenfrågan som Miljödomstolen koncentrerar sig på i sin prövning av Bungetäkten.