Vad skall växa ur Tillväxt Gotland?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det finns en insikt om att Gotlands företagsklimat måste bli bättre. Den fanns bland annat i kongresshallen i förrgår kväll, där jag besökte det konstituerade mötet för föreningen Tillväxt Gotland.
Skall man vara nöjd nu då, när man med Tillväxt Gotland skapar en gemensam arena för mötet mellan företagare, tjänstemän och politiker? Skall man utgå ifrån att det bara är en tidsfråga innan alla inser det gemensamma bästa och i förening drar Gotland mot en allt ljusare framtid.
Jag vet inte. Tillväxt Gotland är ännu en alldeles för konturlös organisation för att man skall kunna göra ett utlåtande. Det är först när man vet vad föreningen kan bidra med i form av praktiska resultat som det går att säga något verkligt meningsfullt.
Så vitt jag förstår sitter kommunens alla näringspolitiska grenar kvar i ett orubbat bo. Hur skall näringslivsenheten, regionala utvecklingsenheten, Almi, Leader+ och allt vad de heter förändra sitt sätt att jobba för att bereda plats för den nya spelaren. Vem är det som bestämmer de nya spelreglerna, och när och hur?
Vad kan an hoppas på? Jag är orolig för att många hoppas lite för mycket. Det finns ett engagemang nu för företagsklimatet och Gotland, som lätt kan förvandlas till bitterhet om man upplever att Tillväxt Gotland mest blir ännu ett ställa där man bara snackar.
Skall man vara realistisk så tvingas man konstatera att föreningen inte får några välutvecklade muskler. Den kommer inte att ha mer makt än andra aktörer är beredda att släppa till. Jag hoppas att Tillväxt Gotland skall producera goda förslag, och att det finns någon som är beredd att lyssna.
Om det bara blir ytterligare en arena där samma människor träffas som i alla andra sammanhang så tillför det inte så mycket. Bland de ungefär två dussin som var närvarande på mötet i förrgår kväll fanns många kända ansikten, även om de hade andra hattar på sig än vad de har i andra sammanhang. Två exempel. Där var vd för delvis kommunala Geab Lars Samuelsson. Men på hatten han bar stod det "Svenskt Näringsliv". Där satt fullmäktigeledamoten Hans Klintbom (c). Men på hatten stod det "Gotlands Turistförening".
Lars Samuelsson gjorde mig för övrigt riktigt nervös när han började berätta om hur han på sin väg genom Stockholms central konfronterats med Ljusdals kommun som hade hyrt halva bygget för att dela ut tidningar och berätta om sitt förträffliga hörn av världen. Samuelsson konstaterade att det är många kommuner som marknadsför sig offensivt som Ljusdal, och att "vi måste vara med där".
Min motfråga blir: Och hur bra går det för Ljusdal och andra kommuner som presenterar en glättig yta vid självförhärligande jippon? Är det inte bättre att koncentrera sig på kärnan, på villkoren här på ön, än att hoppas på att allmän käckhet skall övertyga om vår ös förträfflighet?
Jag har förstrött bläddrat igenom så många broschyrer med skamlös kommunförsköning att jag inte längre kan ta den typen av produkter på allvar.