Den goda nyheten är väl att det lönar sig att engagera sig. Skolorna i Hogrän och Eskelhem blir kvar, och det beror så gott som uteslutande på intensiva kampanjer för att bevara skolorna. Hade de inte gjort motstånd, hade politikerna fått "jobba i fred" (som de gärna vill), då hade skolorna strax varit nedlagda.
Kanske kan detta exempel locka fler att mer aktivt försöka påverka den lokala politiska processen, när det blir tydligt att det faktiskt går att göra skillnad.
Var det rätt beslut? Det är jag mer tveksam till. Små skolor i all ära, men åldersblandad undervisning fungerar sällan så väl som förespråkarna hoppas. Forskningen tyder på att undervisningens resultat är sämre i åldersblandade klasser. Exempelvis enligt en studie från socialtjänstförvaltningen i Stockholm, som säger att elever i blandade klasser är blygare, stökigare och presterar sämre än andra barn.
Knut Sundell, docent i psykologi, förklarar för DN:
- Nej, så här långt finns det inte en enda jämförande studie som säger att det är bra med åldersblandade klasser. Jag tycker snarare det är anmärkningsvärt att man bedrivit ett utvecklingsarbete mot åldersblandade klasser utan att grunda det i jämförande forskning.
- De svaga eleverna behöver ordning för att kunna lära. De här klassrummen blir lätt stökiga. I en åldersindelad klass är den mentala åldersspridningen kanske 3-4 år. I en klass med tre åldrar på eleverna är den kanske sju. Det gör klassrumssituationen oöverblickbar för läraren.
Jag gissar att forskningsläget inte spelade stor roll för gårdagens beslut i barn- och utbildningsnämnden.
I nämnden var det helt andra hänsyn man tog. Och det är väl en del av konsekvenserna av att skolan kommunaliserades.
Ibland får utbildningen stryka på foten för andra intressen eller praktiska överväganden.
Det har i och för sig lett till betydligt större och mer svårlösta problem än vad små skolor med åldersblandade klasser kan förorsaka.