Sista röret till Nord Stream har lämnat Slite och det innebär att många av dem som arbetat med projektet nu får se sig om efter en annan sysselsättning. Men i projektets efterbörd finns det fortfarande mycket som är oklart och av stort intresse.
Till att börja med vet vi ännu inte vad som blir de politiska konsekvenserna av gasledningen. Denna gigantiska infrastrukturinvestering har gjort Västeuropa än mer beroende av rysk energi och Ryssland har ju, ofta och oblygt, använt denna strategiska resurs som ett utrikespolitiskt verktyg.
Jag fruktar att den gas som ska värma Västeuropa kommer att kyla relationerna kring Östersjön. Den som lever får se.
Av regionalt intresse är det som kan hända i Slite nu. Det har knutits stora förhoppningar till den kaj som Nord Stream-projektet nu lämnar i arv. En kaj som tyvärr saknar den färjeklack som krävs för att vi ska få full användning av den.
Kommer region Gotland att göra den mångmiljoninvestering som krävs? Kommer Slite att kunna användas som reservhamn för Gotlandstrafiken, eller ska Gotland även i framtiden stå utan nödfallsalternativ? Kan Slite bli en internationell hamn med trafik mot grannländerna i öst? I så fall skulle en del av Nord Streams arv trots allt kunna bli tätare relationer med exempelvis Baltikum. Vilket vore både kul och ironiskt. Gasprojektets motståndare förenade bland annat med hjälp av den kaj som byggdes för gasprojektets räkning.
Jag hoppas att allt hemlighetsmakeri kring avtalet inte innebär att fullmäktige inte får någon fullödig ekonomisk redovisning av det avlat som ledamöterna beslutade om. Nu när sista rörsegmentet skeppats iväg måste en sådan redovisning kunna göras.