Vad flickor kan och pojkar inte vill
Foto: Pressens Bild
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Min högst ovetenskapliga analys är att många kvinnors syn på genus och jämställdhet ändras i takt med de olika faser man går igenom.
Mäns också förstås men mer om det nedan.
Riktigt unga kvinnor förstår ofta inte vad det är man bråkar om. Det finns väl ingen skillnad mellan vad pojkar och flickor får och kan göra?
När man kommer ut i yrkeslivet och blir vad man kallar "ung vuxen" får många kvinnor känna på vad skillnaderna innebär mer påtagligt. Man blir ofta skitförbannad och feminist på barrikaden.
När man varit med ett tag, fått barn och blivit mer medelvuxen får man en mer pragmatisk inställning. Man inser att vi inte är jämställda men att det är ett sisyfosarbete att ändra på den saken. Man gör vad man kan, väljer sina strider. Man har helt enkelt inte heller tid att ägna kraft och energi åt att agera, man har fullt upp att stöka runt där i kvinnofällan.
Ta nu inte mina ord för allvarligt. De är en grov generalisering.
Män förändras också. Men deras syn på vad tjejer kan och inte kan grundas tidigt. Det är bara att besöka valfri match i valfri bollsport för att konstatera det faktum att som kille passar man inte bollen till tjejer. Inte ens om de är fria mitt framför mål. Man passar alltid hellre till en kille två kilometer bort som är punktmarkerad av tretton motspelare.
Män blir också varse att det finns skillnader när man kommer upp i "ung vuxen-ålder". Men istället för att bli förbannade blir de lättade och glada att de kan fortsätta att leva sina liv precis som förut. Det finns inga förväntningar från samhället att de ska sluta jobba. Ingen som ger dem onda ögat och kallar dem "dåliga pappor" för att de inte hellre är hemma med sina barn.
Män är sällan eller aldrig arga på bristen på jämställdhet. Män står inte på barrikaden och kräver förändring. Inte ens när de förknippas med våldsverkare och pedofiler lämnar de skyttegropen.
Jag kan förstå alla som har svårt att förstå det här med genus. Att det är skillnad på vad man föds till och vad man blir. En ögonöppnare för mig var Nina Björks bok "Under det rosa täcket". Rekommenderas om man verkligen vill veta och inte bara vifta bort problematiken med att den är konstruerad av "hysteriska genusmänniskor".
Har hamnat i två beroendeträsk: Tradera, finns så otroligt mycket bra att köpa för nästan ingenting, och Bejeweled blitz, spelapplikation på Facebook. "Bara en gång till...".
Hittills har jag inte hört något argument som tippar omkull miljöpartiets alternativa arena på Gutavallen. Det blir inte i närheten av den arena man börjat handla upp vid Toftarondellen. Självklart skulle denna vara att föredra om man fick välja.
Det jag undrar är om det blir så stor skillnad på kostnadssidan. Jag kan inte tänka mig att det är vare sig billigt eller enkelt att bygga neråt, under mark.
Men jag hoppas förslaget möter ett bättre öde än att tigas ihjäl och inte utredas alls.