Utredning löser inte krisen i utbildningsfrågan

Politik2014-02-26 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL KOMMENTAR

Det kan knappast ha undgått någon att utbildningsminister Jan Björklund (FP) kandiderar till skolans ordningsman. På hans presentation på regeringens hemsida möts besökarna av mantrat ”Att ställa krav i skolan är att bry sig” och i en valfilm från 2010 hörs sloganen ”Rösta för arbetsro – för framtiden börjar i klassrummet.”

Trots disciplinprofilen krävdes det att fjolårets Pisa-rapport pekade ut ordningsproblem som en av orsakerna till de dalande resultaten, för att Björklund skulle tillsätta en ”ordning och reda i skolan”-utredning. Initiativet, som lanserades i tisdags, kan tyckas lovvärt, men ännu en ”quick fix”-utredning är knappast vad utbildningsväsendet behöver.

På senare år har utredningar som betygsprövningsutredningen, Friskolekommitténs betänkande och utredningen av skolans kommunalisering avlöst varandra. Skolan kommer snart att vara utredd ner på suddgumminivå, vilket på sin höjd leder till punktinsatser där man suddar bort och fyller i, utan att någon tar ett samlat grepp.

Det Sverige behöver är en blocköverskridande helhetsutredning, där politisk prestige läggs åt sidan och en långsiktig plan för grund- och gymnasieskolan arbetas fram. Utredningen bör sjösättas innan riksdagsvalet, så att skolan inte blir en valfråga som politikerna slungar mellan sig.

Sannolikheten för att en sådan kommer till stånd är dock ungefär lika stor som att Jimmie Åkesson (SD) går till val på ökad invandring. Därför kommer vi troligtvis att få en valrörelse där Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S) skyller elevernas bristande kunskaper på varandra, inte minst för att de vet att det är en fråga som väljarna bryr sig om.

Och som Jan Björklund säger; att ställa krav är att bry sig. Just därför har väljarna rätt att utkräva politiskt ansvar för dagens kris i utbildningsfrågan.