Ett skrivbord är en farlig plats från vilken man betraktar världen, sa John Le Carré. I morgonmörkret stirrar tre rovfåglar ned över min bädd. En ormvråk, en hök och en falk.
Ett dammigt arv från min far som jag får ta med mig i graven. Jag vill sälja dem. Då börjar eländet. Jordbruksverket ska godkänna försäljning. Intyg om införskaffande krävs. Varje intyg kostade för några år sedan 350 kronor styck. Som det räckte.
Hur och när exemplaren togs ur naturen måste jag uppge. Någon skall också betyga hur rovfåglarna hamnade på pinnar i min ägo. Vem kan det? Far och hans jaktkamrater har gått till sälla jaktmarker.
Rimlighet
Vad är rimligt, undrar jag som vaknar med en överväldigande trötthet över all galenskap som pågår i det svenska samhället. Så sent som i oktober tvangs vi köpa en byggförsäkring för 19 000 kr för att förlänga ett bygglov. Sätter du en spade i jorden infinner sig kostnader och kontroller utan dess like.
För att nu två månader senare få det besked som i praktiken redan låg på Boverkets utredningsbord i oktober. Den meningslösa byggförsäkringen ska skrotas.
Vem tjänar på okloka lagar? Vad är vettigt i denna rigida värld, kan man undra? Vart har sunt bondförnuft tagit vägen?
För att inte tala om det förnuftsmässiga i resonemangen kring bygglov. Än är det si och än är det så… Bondens lilla kråka…. Än slank hon hit… än dit…
När byggnadsnämnd, länsstyrelse, kulturvård och vägverk och… efter många turer godkänner ett bygglov av åretruntfastigheter, och grannar överklagar på grund av vattenkvalité, då svarar Mark- och miljödomstolen inte på vattenfrågan utan förklarar en gammal strandburg plötsligt för lönsam åkermark.
Stridsspetsar
Man tar sig för pannan och undrar om vettet åkte ur huvudskålen, när människan i stora skaror drog till staden och satte sig vid skrivbord med pennor riktade som stridspetsar mot landsbygden.
Hur lyckas man i en jämförelse förena bostäder och trafikrondeller på skånsk jord med en åkerlapp på en grusås på ön? Plötsligt blev all mark i Sverige likvärdig. Det kallar jag kreativitet. Lika fantastisk som kreativiteten i knarksmuggling och omdömeslös.
Det går alltid att smyga in någon litet ord här eller en fras där som lägger krokben eller kostar skjortan. Sätta snubbeltrådar på vanligt folk är inte humant. De lagar som borde finnas, existerar däremot inte.
Minerallagen i Sverige är helt absurd. Att vilket bolag som i världen kan klampa in och slå ner sina bopålar utan lönsamhet för den enskilde är helt orimligt.
Återanvänd bondförnuftet
Än vanvettigare är det, att kapitalet kan plocka upp allt under jord utan att skälig ersättning återgår till ägare eller län. Varför ska Gotland, Norrbotten etcetera utarmas för att bolag och aktieägare ska kamma hem vinst?
Lagar måste bli rimliga. Snälla, rara makthavare som fram till valet älskar landsbygdsfrågor, gör samhället rimligt att leva i. Återanvänd sunt bondförnuft.
Mina ärvda fåglar räcker till Nya Zeeland och jorden runt hade jag kommit med byggförsäkringen.