När jag gick i nian pryade jag (som det hette då) på Gotlands Tidningar.
Det fick mig inte att söka mig till yrket, då. Det skulle dröja cirka tio år innan jag sökte mig till journalistutbildningen som sedan förde mig till en anställning på samma tidning.
Praktik och studiebesök på företag är jätteviktiga inslag i våra elevers grundutbildning. Det kan så ett frö för ett kommande yrkesval och framför allt ger det viktig kunskap om yrkeslivet som inte kan läras ut i klassrummet.
Sorgligt nog har de flesta företag i dag inga marginaler att ta emot praktikanter från grundskolan.
Marginaler och luft är för länge sedan bortrationaliserat i de flesta organisationer. En praktikant som inte kan tillföra något i verksamheten blir en belastning.
Detta är något vi, ”samhället”, borde ta på långt större allvar än vi gör.
Sedan många år har grundskolan och hälso- och sjukvården på Gotland haft ett samarbete där elever i årskurs åtta fått komma ut på praktik i vården. Nu är detta avtal uppsagt på grund av att det saknas pengar. Cirka 100 000 kronor kostar det och det får anses vara en blygsam kostnad med tanke på att cirka en tredjedel av eleverna sedan har valt vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet.
Att antalet sökande till vård och andra mer yrkesinriktade utbildningar har minskat genom åren kan inte komma som en överraskning för någon. Budskapet till våra unga har länge varit att utan en treårig teoretisk utbildning kommer du aldrig att få jobb. I verkligheten är det tvärtom, vårdutbildning och utbildning inom byggbranschen eller som fordonsmekaniker är de utbildningar där de flesta kan räkna med ett jobb efter examen.
Statusen i vårdyrket har inte heller värderats särskilt högt, tvärtom läser vi om sjuksköterskor som förväntas jobba ännu mer för mindre lön.
Det talas om att det är ett svek mot unga att erbjuda yrkesinriktade utbildningar utan krav på behörighet till högre studier. Ett budskap som också säger att ett yrke utan högre utbildning än gymnasiet är mindre värt än att gå arbetslös efter mer än 15 års pluggande.