"Det krävs att man som politiker lägger tid, kraft och engagemang för att något skall hända. Man måste helt enkelt kliva in på banan och jobba aktivt med dessa frågor." Så skriver Lars Thomsson (C) i en ytterligare kommentar om politiker ska sitta i styrelser för företagarföreningar och intressebolag.
Jag håller helt med honom i denna åsikt. De politiskt valda måste engagera sig i näringslivsfrågorna och vara drivande för att få öns företag att växa, utvecklas och anställa fler. Regionens politiker har det regionalpolitiska utvecklingsansvaret och måste i dialog med näringslivet hitta vägar att utveckla öns näringsliv så tillväxten och jobben ökar.
Min tes har hela tiden varit att renodla detta politiska uppdrag och inte göra det otydligt genom att en del görs av företagarföreningar som Tillväxt Gotland och liknande. Politikerna ska fatta beslut i politiska frågor i regionen och företagarna ska fatta beslut i sina företag och i sina föreningar och nätverk.
Jag har predikat tydliga roller i näringslivs- och tillväxtpolitiken, men samtidigt har jag predikat vikten av en ständigt pågående dialog mellan politiker och alla parter som påverkar tillväxtens utveckling på Gotland. Och det är ju faktiskt inte bara företagarna. De anställdas fackföreningar är viktiga, regionen som uppköpare, hela utbildningsväsendet med högskolan, statens olika delar och idrotts-Gotland.
Där regionen har ägarandelar i aktiebolag ska regionen naturligtvis utse ledamöter i styrelserna om ägande möjliggör detta. Nu äger väl regionen andelar i Visbys Centrum AB, men dessa borde regionen sälja. Regionen äger inte någon del av Tillväxt Gotland, som är en ren företagarförening. Däremot finansierar regionen verksamheten. Nu gör Tillväxt Gotland en nystart och mycket föredömligt satsar energi på att bli en stark företagarförening. De ska jobba med medlemskapets värde, få fler medlemmar och bli ett starkare språkrör.
Samtidigt jobbar regionen på ett nytt näringslivsprogram. En del i detta tycks vara ett näringslivsråd, som ska vara en mötesplats mellan representanter för näringsliv, arbetsmarknadens parter och offentliga sektorn. Det låter som ett vettigt forum för dialog om den närings- och tillväxtpolitik, som den politiskt styrda regionen ska driva. Det borde leda till tydliga roller och intensiv dialog.