Nyligen redovisades den senaste enkäten hur de gotländska barnen upplever sin vardag – den i skolan.
Fler än 1 200 elever har besvarat frågor om lärande, trygghet, inflytande och arbetsmiljö i skolan under hösten. Eleverna i årskurserna 3, 5 och 8 får nämligen varje år besvara ett antal frågor om just sin skola. Resultatet från enkäterna finns sammanställda i ”Måttband” som ges ut av Region Gotland och som ger skolorna mycket och bra information om hur de ska utvecklas. Och förbättras så att allt fler av eleverna ska kunna nå de uppsatta målen.
Måttbanden är inte någon lista över vilka skolor som är bäst eller sämst på ön utan ger en bild av hur eleverna vid ett visst tillfälle, senast hösten 2012, tycker om olika saker. De allra flesta av eleverna är positiva till skolan de går i vilket i sin tur är ett bra betyg till lärarna och alla andra som arbetar på skolorna. Mest positiva är eleverna i årskurs 3 och 5. Eleverna i årskurs 8 är mer kritiska till skolan – beror det kanske på att man i den åldern upplever att skolans väggar börjar bli för trånga?
Eleverna anser i hög grad att skolan är trygg. Trygghet i sig själv är en av förutsättningarna att lyckas. På Gotland diskuterar vi ofta tryggheten i olika former när det gäller skolnedläggningar. Trygg resväg, trygghet i kontakten med de nya lärarna vid byte av skola och inte minst relationen till skolkamraterna. I Sverige har vi under lång tid fokuserat på den yttre tryggheten – någon skapar tryggheten åt oss. Det är det lilla samhällets trygghet. Vi vill gärna vara kvar där förändringarna är små, det ska vara som det alltid har varit. Andra länder, till exempel USA satsar man på den inre personliga tryggheten. Det är något som sedan lång tid präglat den amerikanska kulturen, man flyttar till exempel dit där det finns jobb eller utbildning – ”Go west, young man!”. Att själv lyckas, vara stolt över det man presterar i stort som i smått. På så sätt minskar risken till utanförskap, avbrutna studier och på sikt en stor risk till arbetslöshet.
En fråga som tydligt skiljer sig åt mellan åldrarna är om det finns någon i skolan som man känner förtroende för. För ju äldre man blir desto svårare verkar det vara att hitta vuxna i närheten som man kan känna förtroende och öppna sitt hjärta för. Fler skolsköterskor och kuratorer skulle nog förbättra det hela.
I årskurs 8 är flickorna i något högre grad än pojkarna nöjda med verksamheten i skolan. Är det därför som flickorna ofta i dagens skola presterar bättre än pojkarna? Det är ju allmänt känt att man presterar bättre på en arbetsplats där man trivs.
Bland högstadieskolorna är det Atheneskolan i Visby och Klinteskolan som hade mest nöjda elever när enkäten genomfördes. Klinteskolan har gjort en stark uppryckning sedan den senaste mätningen – den största på ön. Bra!
Mycket mer finns att läsa om Måttbanden – instrumentet som säger så mycket om elevernas vardag, den i skolan.