LEDARE
Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest öppna och korruptionsfria länder. Ändå är vi med i den lilla skara som fortfarande inte har transparens när det gäller partibidragen. Det är i sanning en märklighet. Moderaterna och Sverigedemokraterna är de som är mest emot en öppen redovisning av vilka bidrag man får till sina partier. Ett motstånd som självklart skapar en misstänksamhet som på sikt skadar partiernas trovärdighet. Ett av dessa partier har ju trots allt en hel del av den varan kvar.
Nu är fältet fritt för spekulationer om vilka som står bakom de bidrag till Moderaterna som storleksmässigt motsvarar det ekonomiska stöd Socialdemokraterna får från LO. Men trots att det ekonomiska stödet från LO till S varit känt sedan länge ska man också ha i åtanke att Socialdemokraterna inte haft en spikrak linje i frågan. Något som också skapar misstankar och frågor.
Men nu har de rödgröna partierna i riksdagen lagt en motion som motförslag till regeringens proposition om hur partibidragen ska redovisas. Regeringen vill inte förbjuda anonyma bidrag och för att hitta en kompromiss vill de rödgröna att de partier som tar emot anonyma bidrag inte ska få statligt partistöd.
Så länge ingen kommer på något bättre förslag tycker jag att det är den näst bästa lösningen. Den bästa lösningen hade givetvis varit att alla partibidrag redovisas öppet.
Självklart är det av avgörande betydelse vilka som ekonomiskt bidrar till ett politiskt partiarbete. Och kan man som bidragsgivare inte öppet stå för detta finns det också anledning att fråga sig varför.
Att de som inte vill redovisa sina bidrag nekas statligt partistöd är alltså en bra kompromiss om man inte når ända fram med full transparens.
Frågan är hur hårt Moderaterna håller sina allianskollegor i kopplet i denna fråga.
Men tre myror är dock i slutändan fortfarande fler en än elefant.