Det börjar dra ihop sig och aktörerna gör nu allt för att i sista stund påverka dem som nu sitter och sammanställer förutsättningarna för Gotlands framtida kommunikationer.
Det är ingen överdrift att påstå att de samtidigt bestämmer vilken utveckling Gotland ska gå till mötes. Oavsett vilka visioner vi har om befolkningsökning, tillväxt och ett sprudlande näringsliv så är allt avhängigt våra kommunikationer med omvärlden.
Just denna faktor ville Rederi AB Gotland (Gotlandsbolaget) och Destination Gotland i går ge uppmärksamhet när de bjöd in politiker och opinionsbildare för ett frukostmöte om sin syn på en hållbar färjetrafik. Det gav en bra bild av bolagets engagemang och erfarenhet i trafikfrågan, långt mer effektiv och trovärdig än gubbarna i lådan (Björck och Rosengren) om det är nu är Gotlandsbolaget som anlitat dessa som lobbyister.
Samtidigt ska deras inspel tas för vad det är, ett sätt att bevaka sin egen position och sina egna synnerligen starka intressen att anpassa upphandlingen så den passar dem.
Däremot tycker jag inte det finns nån som helst anledning att ifrågasätta Jan-Eric Nilssons konstaterande att det inte alls är rädda för konkurrens. Detta med tydlig adress till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd som i går i Svenska Dagbladet slog fast att konkurrensen är överordnad i den kommande upphandlingen.
Gotlandsbolaget har självklart jobbat både öppet och mer inofficiellt för att påverka upphandlingen av Gotlandstrafiken för nästa period. Precis som alla andra aktörer har gjort även om de försöker framställa sig själva som det goda alternativet gentemot det onda och giriga Gotlandsbolaget.
Gotlandsbolaget kontrar nu med sitt engagemang i Gotland som helhet, att man vill vara med och skapa ett transportsystem som ser längre än bara till själva resan över havet.
Ett smart kort att spela ut.
Här gäller det för staten, både genom regering och Trafikverket, att stå pall när de olika starka intressegrupperna knackar på. Hittills verkar det som att kritikerna mot Gotlandsbolaget lyckats nå fram ordentligt eftersom till och med infrastrukturministern talar om en monopolsituation i Gotlandstrafiken.
Upphandlingarna har så vitt jag vet skett i konkurrens många år tillbaka och det är också staten som både satt direktiven och bestämt vem som får uppdraget. Om man nu anser att kraven och standarden i trafiken är för höga (läs dyra) så får man säga det i klartext.
Inte ta en eventuell brist på möjliga aktörer som argument för att försämra Gotlands förutsättningar att konkurrera på samma marknad som resten av landet.
Trafikens utformning måste komma först, färgen på skorstenarna sen.