God morgon.
Hoppas ni vaknat till en härlig julafton och att era nära och kära kunnat ta sig fram till var ni än ska fira jul.
Varma tankar till alla er som firar jul utan släkt och vänner. Hoppas ni ändå kan hitta lite sällskap, kanske genom ett telefonsamtal, kanske genom de traditionella programmen på tv. Julen i år är nästan som en vanlig helg. Säkert en lättnad för många ensamma.
Julen är hotad säger vissa. Liksom midsommar och hela det svenska kulturarvet. Tillåt mig småle.
Att få svenskar att låta bli att fira jul och midsommar är nog ett ganska omöjligt uppdrag.
Och våra traditioner förändras ju hela tiden. Som tur är. Dessutom är de starkt påverkade av andra länders traditioner, tack vare att Sverige är ett land i en värld som består av många olika slags människor och kulturer.
Skulle vi renodla julen till att endast bestå av svenska traditioner blev det en väldigt annorlunda jul mot den vi firar nuförtiden.
Något som någon borde starta ett parti för att stoppa är en annan svensk tämligen ny tradition: läktarvåldet.
Det finns de som säger att det bara är några få som åker till en fotbolls- eller ishockeymatch för att slåss. De bilder man såg från AIK-Djurgården i Globen i onsdags visade på fler än några få.
Hur är det möjligt att detta vidriga och vanvettiga beteende kan få fortsätta? Hur är det möjligt att klubbarna inte känner igen våldsverkarna och portförbjuder dem? Hur är det möjligt att kunna ta med sig rökbomber och annat in på läktaren? Varför serveras öl på idrottsevenemang? Så många frågor.
Svenska traditioner är inte alltid vackra och sannerligen inte värda att bevara.