Efter tre år ändras nu förutsättningarna för Tillväxt Gotland radikalt.
Region Gotland lämnar föreningen som förväntas medverka i byggandet av två nya kommunala bolag, ett för näringslivstjänster och ett för destinationsmarknadsföring. Exakt hur det ska göras ska nu regionen och Tillväxt Gotland försöka komma fram till.
Tillväxt Gotland som bildades för att skapa en plattform där regionen och näringslivet kunde mötas, ändrar alltså radikalt karaktär. Kan man då se det som de tre åren i projektform, finansierade av skattemedel, är bortkastade?
Nej svarar både regiondirektör Bo Dahllöf och regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) bestämt på frågan.
Vad kan de annars göra.
Sett utifrån blev dock inte projektet den framgångssaga man trodde när man bildade organisationen i full politisk enighet.
Näringslivet förblev avvaktande och engagerade sig inte mer än genom sina redan befintliga intresseorganisationer. Sett till det totala antalet företag är cirka 200 medlemmar knappast en tung representant för det gotländska näringslivet.
Med kommunen, senare regionen, som dominerande aktör i föreningen var det kanske inte så konstigt att engagemanget uteblev. Kanske kan det ändras nu när regionen lämnar föreningen så att rollerna blir tydliga.
Eller ska det vara så ordnat att det är de olika intresseorganisationerna som representeras i Tillväxt Gotland, om föreningen ska leva vidare? Det finns trots allt en gräns för hur mycket tid och pengar företagen kan lägga på arbete som ligger utanför kärnverksamheten.
Det primära är att man kommer till skott med att förbättra dialogen mellan myndigheter och företag. Att det äntligen blir den "en dörr in" man pratat om så länge. Nu öppnas denna dörr i ett mellanled mellan företagaren och myndigheten, kanske är det en fördel, kanske kan det vara det smörjmedel som verkar behövas.
Kanske blir krocken för hård när ivriga entreprenörer möter stelbenta byråkrater som är rädda att göra fel.
Jag gillar inte att såga till synes goda idéer innan de är prövade. Tillväxt Gotland var en god idé men det gick snett lite från början och istället för att vara en organisation som drev framåt blev det en gnällpost där allt alltid var nån annans fel. Och oftast var det vårt fel, de lokala mediernas.
Det verkar som den nya ledningen har en annan inställning vilket är glädjande.
Därför tror jag att förutsättningarna att lyckas nu är bättre än för tre år sedan.