Till frukost: lök på laxen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så företagen får nu betala ännu mer för att bli kontrollerade. Om ett liknande system tillämpades vid polisens hastighetskontroller, så skulle de som kör för fort fortfarande straffas, medan de som kör lagligt får betala en kontrollavgift.
Är det verkligen rimligt att ta ut 700 kronor i timmen? Företagen är ålagda en oerhörd börda av regler. Speciellt inom livsmedelsnäringen och lantbruket. Den 20 oktober skrev LRF en debattartikel i GA, där man bland annat påpekade att produktionen av ett glas mjölk påverkas av 53 regelverk och 124 informationskrav. Förutom att företagen måste administrera allt detta, så måste de också betala för myndigheternas kontroll.
Vilket år skall avgiftens indexuppräkningen påbörjas? Det känns inte som rätt fråga att debattera.
Bäst som jag återvänt till tidningen från fullmäktige och satt och tänkte på detta så ringde Torgny Gustafsson från Lummelunda vandrarhem. Han berättade hur miljö- och hälsoskyddskontoret, i enlighet med livsmedelslagen, i våras skickade honom en faktura på 4 timmar a´ 491 kronor. Det blir 1964 kronor för en kontroll. Som aldrig har ägt rum.
När han ringde förvaltningen och frågade vad det var frågan om, ja då fick han svaret att "vi hinner inte i år". Och kanske inte nästa år heller. Men kontrollerna som inte blir av, de får han ändå betala för.
"Ja du", sade jag till Torgny, "jag har just varit på kommunfullmäktige där de höjde taxan till 700 kronor i timmen".
Av någon anledning blev han inte imponerad av det beslutet.
Så vad är det för verksamhet som kommunen behöver så mycket pengar för att inte kontrollera i Lummelunda? Ibland får vandrarhemmet grupper av gäster som vill ha frukost. Det händer kanske 5-10 gånger om året, och sällskapen består av omkring två dussin kunder, plus eller minus några stycken. Säg åtta frukostar med i genomsnitt 25 som äter. Med en kontrollavgift på 2800 kronor så blir det 14kronor per kuvert. Och det är innan man handlat bröd, ost, majsflingor, müsli och filmjölk. Och betalat personalen. Detta för att i speciella fall kunna erbjuda en lite mer omfattande, och ganska okomplicerad, service till de sällskap som kräver det.
Det kanske inte är några företag som går under av miljö- och hälsoskyddskontorets höjda avgifter. Men det är ännu salva från det batteri av besvär som får folk att ilskna till, att avstå, att ledsna, att sluta bry sig, att ge upp.
Mycket av pålagorna på företagen kommer från staten. Regeringen har ännu inte åstadkommit mycket (om något) för att minska det trycket. Regelbördan har snarare ökat. Hur skall då en kommun agera för att, med dessa förutsättningar, skapa ett så bra företagsklimat som möjligt? Ja, svaret är i alla fall inte att skicka ut en faktura på 2800 kronor för en kontroll som kanske aldrig blir av.